Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

I uppsatsen görs en lÀroboksanalys av samhÀllskunskapslÀroböcker frÄn 1970-tal och 2000-tal. Samtliga lÀroböcker som ingÄr i analysen vÀnder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen Àr hur arbetsmarknadens parter framstÀlls under 1970-talet, respektive under 2000-talet. FramstÀllningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhÀllsutvecklingen och till för tiden gÀllande styrdokument.  .

De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevinflytande över skolundervisningen. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av ett sÄdant inflytande, ÀndÄ tyder tidigare undersökningar pÄ en allmÀn brist pÄ elevinflytande pÄ detta omrÄde. För att fÄ inblick i elevernas syn pÄ problemet intervjuade jag sex gymnasieelever. Resultatet visar att elevinflytande över undervisningen Àr en mycket viktig faktor nÀr det gÀller att skapa motivation bland elever. Brist pÄ inflytande hÀmmar inte bara elevernas intresse för Àmnet i frÄga, det skadar dessutom deras förtroende för lÀrarna.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken instÀllning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingÄr Àven en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna stÀller sig positiva till att anvÀnda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de Àr intresserade av att lÀra sig om sitt nÀrsamhÀlle. Stöd för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, frÀmst dÄ det gÀller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

The construction and real estate industry represents a significant part of Sweden's total impact on the environment and mainly affects the following national environmental objectives: reduced climate impact, a good built environment and a non-toxic environment. By establishing internal rules, companies within the industry can reduce their environmental impact. SMT (AB Sandvik Materials Technology), a part of the industrial group Sandvik AB, has set a target that during 2014 develop a guiding document with special consider to the environmental impact during construction of office buildings, that they establish at the Swedish regional capital Sandviken, for both internal and external tenants. This study therefore aims to clarify which environmental aspects that the construction and real estate sector mainly are responsible for, and therefore should be part of a guiding document for a company for establishing office buildings, and to present arguments regarding the use of such a document. The study is based on literature studies and personal contact with other companies, in the form of e-mail conversations and a telephone interview.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet Àr att beskriva effekter pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i förskolan och sju förÀldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar frÀmjande pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga. Vid införandet kom Àven förskolebarnens utveckling av lÀrande inom andra omrÄden att gynnas. FörÀldrar och pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skÀrpt fokusering och ökad koncentrationsförmÄga.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Den hÀr uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstÀmmer med styrdokument, politiska stÀllningstaganden eller uttalade mÄl för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjÀlp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser nÀrmare pÄ hur det offentliga bolagets organisation kan pÄverkas av de överliggande politiska diskurserna gÀllande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mÄl utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stÀmmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur visa pÄ att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsÀgelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, dÀr tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rÀtt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom omrÄdet och genom intervjuer med lÀrare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson pÄ utbildnings- enheten i LuleÄ kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlÀrningsstilar samt skolans syn pÄ högpresterande elever utifrÄn gÀllande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lÀrarutbildningen bör fokusera pÄ högpresterande likvÀl som lÄgpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs sÄ som det Àr tÀnkt och att utvÀrdering Àr en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..