Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om förskolepedagogerna sjÀlva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mÄl som lÀroplanen avser. Vi vill undersöka om vÄra föraningar stÀmmer, Àr personalen i förskolorna Àr nöjda med tillvaron som den Àr idag?Vi har valt att arbeta utifrÄn enkÀtundersökningar. Vi lÀt personal pÄ tvÄ förskolor och en förskoleklass svara pÄ enkÀtfrÄgorna som handlade om just deras syn pÄ hur arbetet utifrÄn Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkÀter blev dock inte som vi hade förutsett.

Enligt Skolverket (2003) sÄ har yrkeselever lÄg motivation och dÄlig förstÄelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett Àmnesintegrerat arbete kan pÄverka denna lÄga motivation och den dÄliga förstÄelsen som finns för Àmnet. I flertalet styrdokument sÄ pÄpekas vikten av samverkan pÄ skolorna för att uppnÄ alla mÄl. Trots detta sÄ förekommer det sÀllan nÄgon samverkan och jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ orsaker till detta. Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering gÀllande matematik och yrkesförberedande linjer.

Syftet med uppsatsen Àr att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia pÄ gymnasieskolor i SkÄne kategorisera dem, och titta pÄ anledningar till att utformningarna skiljer sig Ät, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt pÄ nationella styrdokumenten och vad de förtÀljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda Àmnen och vad planerna bör innehÄlla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrÄn ett antal kriterier. FrÄnvaron av arbetsplaner behandlas ocksÄ. Resultaten pekar pÄ stora brister i skolornas rutiner.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhÄller sig till lek och lÀrande. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gÀllande Àmnet lek och lÀrande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om lekens betydelse för lÀrandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna anvÀnder sig av lek i lÀrandet mellan de olika stadierna.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att skapa ett egentillverkat studiehÀfte för elever med svenska som andrasprÄk. Genom egna erfarenheter och möten med lÀrare har vi fÄtt veta att det inte finns mycket fÀrdigt material för dessa. VÄr tanke Àr att den ska ge eleven chansen att lÀra sig om sitt nya land genom att se pÄ skillnader och likheter mellan detta och hemlandet. DÄ vi framstÀllt hÀftet ville vi se om lÀromedlet levde upp till vÄra förvÀntningar. Vi skickade ut delar av vÄrt material till tre lÀrare för varsin förberedelseklass i SkÄne, med elever i olika Äldrar. Responsen var mestadels positiv och lÀrarna upplevde motivation och entusiasm hos eleverna..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet i grundskolans senare Är. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet kompletterar varandra vÀl. Resultaten visar ocksÄ att styrdokumenten i hög grad pÄverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, nÀr det gÀller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stÀmmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som bÄde statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, nÀr det gÀller krav pÄ mÄluppfyllelse..

Uppsatsen handlar om aktivitetsgraden pÄ lektioner i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen var att mÀta hur aktiva ett urval elever var under lektioner i Àmnet Idrott och hÀlsa. MÀtningarna gjordes med hjÀlp av stegrÀknare vid tre tillfÀllen i tre olika klasser, skolÄr 1, 5 och 9. MÀtningarna kompletterades med observationer vid varje mÀttillfÀlle i vardera klass i skolÄr 1, 5 och 9. Ordinarie lÀrare som undervisar klasserna i Idrott och hÀlsa intervjuades.

I dagens visuella samhÀlle Àr det medierna som skapar och förstÀrker förestÀllningar om vad som Àr rÀtt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsÀttas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ skolor som har valt att satsa pÄ en utveckling med hjÀlp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning gÄr att utlÀsa Àven pÄ dessa skolor.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

SyfteStudiens syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare gör nÀr de mÀrker att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den empiriska enkÀtundersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar. I enkÀtundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. EnkÀtundersökningen innehöll Àven en frÄga om antal Är i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig Ät beroende pÄ yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum Àr centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sÀtter grÀnser och skapar dÀrmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lÀrares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som stÄr om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetÀnkanden frÄn Skolkommitén. Med hjÀlp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lÀrare, i en klass pÄ en mindre skola pÄ landet, har om elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar elevinflytande. LÀrarna poÀngterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar pÄ det de fÄr bestÀmma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemÄl..

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsÀrskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolÄr 1-5. Examensarbetet framhÄller ocksÄ likheter och olikheter mellan metoder och arbetssÀtt i skolformerna gÀllande lÀs- och skrivinlÀrning. Undersökningen bygger pÄ personalens och ledningens Äsikter.Av resultatet kan man utlÀsa att all personal vill samverka och att ledningen Àr positivt instÀlld. Alla har dock inte samma syn pÄ vad samverkan Àr och personalen Àr oroliga för att tid och resurser inte rÀcker till.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.