Syftet med vÄr studie var att beskriva verksamma lÀrares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lÀrandeteorier sÀger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i Àmnet matematik. Studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lÀrare i LuleÄ kommun. Samtliga av de intervjuade lÀrarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försÀmring sedan mitten av 90-talet. Vad gÀller undervisningsmetoderna sÄ har hÀlften anvÀnt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

I denna studie Àr syftet att ta reda pÄ hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, sÄ attden blir en bra lÀrandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har anvÀnts i form av enkÀter med öppna frÄgor. Pedagoger pÄ traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fÄtt svara pÄ enkÀterna. Resultatet visar pÄ attdet finns bÄde möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lÀrandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen Àr attpedagogernas Äsikter varierar, samt bristen pÄ tid till gemensamma djupgÄende reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att pedagogerna har en strÀvan i att fullföljasitt uppdrag utifrÄn förskolans styrdokument.

Det hÀr arbetet utgick frÄn att ta reda pÄ möjligheterna, svÄrigheterna och utmaningarna gÀllande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det hÀr gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lÀrare pÄ mellanstadiet som arbetade med klassuppsÀttningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog ocksÄ till en effektiviserad kommunikation mellan lÀrare och elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvÄrdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var ocksÄ att genom en jÀmförelse av dessa texter studera om de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ omvÄrdaren stÀmmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvÄrdaren ska lÀra, hur och varför Àr ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger pÄ en dokumentanalys av Ätta avhandlingar, tvÄ artiklar, en rapport och tvÄ styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell anvÀnts som verktyg för att utröna vad omvÄrdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifrÄga.

Sammanfattning VÄrt examensarbete undersöker vad pedagoger pÄ tre olika skolor innefattar i hÄllbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund pÄverkar deras miljöundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning. Det vi kan konstatera Àr att oavsett vilka jÀmförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansÀttningarna sÄ finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar Àven att mÄnga av pedagogerna inte har tillrÀckliga kunskaper om hÄllbar utveckling samt att de jÀmstÀller begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hÄllbar utveckling pÄverkas i större omfattning av samhÀllet och omvÀrlden samt av aktuella hÀndelser Àn av styrdokumenten.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en uppfattning om hur och pÄ vilket sÀtt lÀraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrÄn ett bedömnings- och betygssÀttningsperspektiv. VÄr fokus lÄg pÄ matematik kurs A pÄ gymnasiet. Undersökningen baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med lÀrare och 102 kvantitativa enkÀtundersökningar pÄ elever. VÄrt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lÀrare överlag tyckte det var svÄrt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav vÄra slutsatser var att det fanns lÀrare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmÄl dÄ dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillrÀcklig utstrÀckning..

VÄrt syfte med denna forskning Àr att undersöka om det har funnits nÄgon skillnad pÄ Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lÀrarna tycker Àr syftet. VÄrt arbete Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ matematiklÀrare pÄ högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgÄ samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har Àven tittat pÄ hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna Àr skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstÀmmer med lÀraren. LÀraren tillskriver syften som inte Skolverket nÀmner..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik pÄverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen pÄ aktivt lÀrande Àr baserat pÄ de litteraturstudier vi genomfört i vÄr bakgrund, samt Àven förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolÄr fem. De mÀtmetoder som vi anvÀnde oss av var enkÀter och observationer. En enkÀt besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfÀllet.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Som pedagog Ă€r det viktigt att vĂ€lja lĂ€romedel som uppfyller det Ă„tagande som gĂ€ller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstĂ„s inte bara Ă€r pedagogerna som pĂ„verkar elevernas vĂ€rderingar utan Ă€ven innehĂ„llet i de lĂ€romedel som anvĂ€nds pĂ„verkar eleverna i stor utstrĂ€ckning. Det kanske t.o.m. Ă€r sĂ„ att det Ă€r den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. DĂ€rför Ă€r det viktigt att innehĂ„llet uppfyller kraven som stĂ€lls pĂ„ goda lĂ€roböcker.Är det dĂ„ sĂ„ att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla lĂ€roböcker? Detta Ă€r angelĂ€get att ta reda pĂ„ eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att Ă€ven lĂ€romedlen utgĂ„r ifrĂ„n ett interkulturellt perspektiv..

PĂ„ Åland lever i dag mĂ€nniskor frĂ„n ett tjugotal olika lĂ€nder. De bĂ€r med sig sin kultur, och Ă€ven om de inte aktivt utövar den, ocksĂ„ sin religion. Jag blev nyfiken pĂ„ huruvida den Ă„lĂ€ndska skolans tillĂ€mpning av de normativa texter som grundskolelagen och lĂ€roplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmĂ€nheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. MĂ„let med den nya lagen Ă€r att alla religiösa samfund i Finland skall vara jĂ€mlika och autonoma. Till samfundsstatusen Ă€r kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

Jag har velat ta reda pÄ hur det Àr att arbeta med det naturvetenskapliga Àmnet vÀder med ÄttaÄringar. Mina utgÄngspunkter har varit teorier om lÀrande, experimentets roll för lÀrande och lÀrarens roll för lÀrandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lÀr om vÀder. Jag har intervjuat eleverna i smÄgrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner frÄn eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lÀrt sig nya saker om vÀder. De har ocksÄ uttryckt att gamla förestÀllningar har förÀndrats.