I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna gÄr att applicera till kursplanens syfte och mÄlbeskrivning sÄ framgÄr i min undersökning att det finns svÄrigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsomrÄde. De metoder som av bildlÀrare vÀljs i undervisningen av bildanalys Àr svÄra att separera frÄn ett vardagligt samtal om bilder. En Àmnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket ocksÄ blir ett av undersökningens resultat som jag lÀgger vikt vid..

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det Àr som styr nÀr lÀrare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten Àr viktigast för tolv lÀrare vid undervisningsplanering, lÀroplanen eller kursplanen och dess mÄl? TvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna nÀr det gÀller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i Àmnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mÄl för att sÀkerstÀlla undervisningens kvalitet..

För att undersöka vad kvalitet Àr för fritidshemmen har Ätta kvalitetsredovisningar undersökts i syfte att se hur de beskriver kvalitet samt hur de uttolkar styrdokumenten i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsbegreppet behandlas och beskrivs utifrÄn olika perspektiv och för att skapa en förstÄelse för innebörden av begreppet. I resultatet kan man se att fritidshemmen beskriver kvalitet utifrÄn teman som de arbetar med i verksamheten Àven att dess tolkning kan förstÄs i relation till dess verksamhet och vad som för dem Àr relevant att arbeta med för att uppnÄ mÄlen..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivÄn för en grupp Àldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhÄllskostnadsnivÄerna Àr jÀmfört med kommunala Àldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna pÄ Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhÄlla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhÄll, mediaförbrukning, administration jÀmförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur vÀl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jÀmföra styrdokumentet mot tillgÀnglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt lÄga summor pÄ bÄde planerat och avhjÀlpande underhÄll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, lÄga hyresintÀkter jÀmfört med mÄnga andra kommuner i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.