Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom sprÄket sker lÀrandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken innebörd begreppet ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas sprÄk ska utvecklas. Vi ville Àven se hur pedagogernas arbetssÀtt harmoniserade med gÀllande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Hur vi Àn lever vÄra liv sÄ pÄverkar det alltid naturen runt omkring oss pÄ nÄgot sÀtt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utstrÀckningar inverkar pÄ naturen. Idag pÄgÄr en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som mÀnniskors fotavtryck har satt pÄ Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utstrÀckning beror pÄ vÄra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har pÄbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hÄllbara samhÀllen.I det hÀr arbetet jÀmförs tvÄ aktörers texter angÄende deras relation till naturen.

Studien syftar till att utforska vilken vÀrdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa vÀrden. Studien Àr genomförd i en tvÄstegsanalys, med en kvalitativ innehÄllsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska vÀrden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som gÄr att Äterfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. EnkÀtundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förvÀntningar pÄ skolan och lÀrares samhÀllsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning dÀr kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet Àr att undersöka hur olika professionsföretrÀdare för yrken nÀrliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföretrÀdare nÀra förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förvÀntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. DÀrtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lÀra och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta personer.

Syftet med detta arbete har varit att bekrÀfta att film Àr anvÀndbart och bör dessutom enligt styrdokument anvÀndas i undervisningen. Vi ville veta hur lÀrare gÄr till vÀga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda pÄ vilka hinder lÀrare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film Àr anvÀndbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar bland lÀrare pÄ gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lÀrare anvÀnder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

Arbetets syfte Àr att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lÀrandet om skolans vÀrdegrund. Med hÀnvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och lÀroplaner Àmnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hÀnsyn till sin omvÀrld och en önskan att kÀmpa för det demokratiska samhÀllet..

Syftet med studien vara att jÀmföra formuleringar frÄn kursplanen i DanstrÀning (Lpf 94) med Àmnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig Àven i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som Àr relevanta för studiens syfte, bland annat i omrÄden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, lÀroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod, dÄ fyra styrdokument frÄn gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gÄng har jag tagit hÀnsyn till det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som handlar om att varje person tolkar en text utifrÄn sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sÀtter mina tidigare antaganden eller hypoteser Ät sidan för att öka studiens validitet.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser pĂ„ hur exkluderingen till sĂ€rskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstĂ€mmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi anvĂ€nde oss av fyra frĂ„gestĂ€llningar: Är sĂ€rskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad sĂ€ger skolans styrdokument om sĂ€rskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens sĂ€rskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gĂ€ller för att en elev i svĂ„righeter ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken FrĂ€mja en god lĂ€randemiljö stĂ„r att ?det Ă€r viktigt att skolan skapar en miljö dĂ€r samtliga elever inkluderas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsĂ€ttningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, sĂ„ sker en ökning av sĂ€rskiljande Ă„tgĂ€rder. Vi visste att det fanns sĂ€rskilda undervisningsgrupper i vĂ„ra egna kommuner och ville dĂ„ undersöka mer om hur och varför elever flyttas till sĂ€rskilda undervisningsgrupper i en tid dĂ„ talet om ?en skola för alla? Ă€r sĂ„ framtrĂ€dande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige dĂ€r det finns tvĂ„ sĂ€rskilda undervisningsgrupper, sĂ„ kallade resursskolor, som ligger Ă„tskilda frĂ„n sina hemskolor.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare förhÄller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄngspunkt i hur grundskollÀrare planerar och hur de tÀnker delge eleverna teknikÀmnets syfte och mÄl. Tre tillvÀgagÄngssÀtt vid planeringsarbetet samt tvÄ sÀtt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsomrÄde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsomrÄdet kan ocksÄ starta med att vÀcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.