I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i bÄde grundskola och gymnasieskola, för att finna svar pÄ vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lÀrare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att sÄ lÀnge spÄrbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva nÄgot nytt Àr sÄ central inom lÀrarkÄren, skulle införandet av nya lÀroplaner inte ensamt bidra till nÄgon förÀndring i framtidens skola..

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

Detta arbete grundar sig pÄ sex djupintervjuer med vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer pÄ nÄgra av dessa skolor. VÀgledarnas arbetsuppgifter har stÄtt i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vÀgledarens arbetsuppgifter pÄverkas mycket av ledningens Äsikter och agerande, men Àven att varje vÀgledare sjÀlv till viss del pÄverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgÄende i mitt arbete kalla studie- och yrkesvÀgledare för ?vÀgledare? och benÀmner dem för ?hon? dÄ de flesta i denna studie Àr kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden dÀr jag berÀttar om gÀllande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vÀgledning pÄ grundskolan samt exempel pÄ vad vÀgledning bör stÄ för. HÀr tar jag Àven upp syfte, frÄgestÀllning och hypotes. I kapitel tvÄ tar jag upp de teoretiska utgÄngspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa anvÀnder jag mig av i analysdelen dÀr jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter pÄverkar arbetsmiljön med hjÀlp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har Àven tittat pÄ maktperspektivet med hjÀlp av RÀdslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förÀndring med hjÀlp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Vi har undersökt om behöriga lĂ€rare har en uttalad tanke med hur de bedriver jĂ€mstĂ€lldhetsarbete i grundskolans tidigare Ă„ldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lĂ€rare som har lĂ€rartjĂ€nst inom Örebro kommun. Dessa lĂ€rare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har stĂ€llts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekrĂ€ftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror pĂ„ att vi finner att lĂ€rarna har en tanke med jĂ€mstĂ€lldhetsarbete, dock sĂ„ Ă€r den inte uttalad..

Kortfattat handlar arbetet om förÀldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien Àr gjord enbart med hjÀlp av litteratur, och dÄ frÀmst de styrdokument som varit gÀllande under 1900-talet, det vill sÀga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, LÀroplan för grundskolan Lgr62, LÀroplan för grundskolan Lgr69, LÀroplan för grundskolan Lgr80 samt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hÀmtats för att pÄvisa förÀldrarnas och skolansansvar gÀllande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.FörÀldrarna betraktades som nÀst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förÀndrades över tid och förÀldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har ocksÄ vÀxt över tid och blivit ett stort ansvar förbÄda parter.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Denna uppsats behandlar skildrandet av droger i framförallt skönlitterÀra texter och diskuterar Àmnets relevans i skolundervisning, hur man som lÀrare kan behandla Àmnet och vilken nytta och funktion det i sÄ fall kan fylla. Studien redogör för i huvudsak skönlitterÀra texter i Àmnet ur ett historiskt perspektiv med sporadiska neddykningar ocksÄ i essÀer, sjÀlvbiografier och facklitteratur. Metoden Àr en tematisk litteraturstudie dÀr de skönlitterÀra texterna samt den Àmnesrelaterade litteraturen fÄtt stÄ till grund för sjÀlva textanalysen och den didaktiska anknytningen. Resultatet visar pÄ hur skildrandet av droger inom skönlitteraturen förÀndrats genom tidens gÄng, frÄn det företrÀdesvis skildrande bruket av droger som en kÀlla till höjda upplevelser i religionens och konstens namn till att i större utstrÀckning behandla bruket av droger ur ett mer socialrealistiskt perspektiv. I och med den förÀndringen har majoriteten av de senare skildringarna prÀglats mer av verklighetens konsekvenser och Àr sÄledes inte fullt sÄ romantiska i sin underton som de tidigare skildringarna ofta tenderade att vara, Àven om det sÄ klart finns verk som skiljer sig frÄn mÀngden.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i sex lÀrares uppfattningar om utedagar vid tvÄ olika naturskolor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare beskriver elevernas lÀrande och sin egen roll under utedagen pÄ naturskolan. Syftet Àr ocksÄ att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte Àr att beskriva vilka förutsÀttningar som lÀrarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, dÄ i form av hinder och möjligheter.Metoden Àr etnografisk och bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lÀrarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lÀrande som Àr utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger pÄ samarbete och delaktighet. LÀrarna ser en variation gÀllande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. LÀrare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller lÄter den vara mer fristÄende.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Den hÀr uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning Àr dock ett stort omrÄde, och en problematisk term att förklara. En anledning till det Àr det kan ta sig uttryck pÄ sÄ mÄnga olika sÀtt. DÀrför kan man sÀga att uppsatsen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen skriver jag om vad nÄgra olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjÀlp för att förstÄ varför mobbning kan uppstÄ.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. DefrÄgestÀllningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktÀr, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat tvÄ svensklÀrare pÄ grundskolan och fyra elever. Resultaten frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats med utgÄngspunkt bÄde i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

Hur stÀmmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrÄn de styrdokument som utbildningen Àr uppbyggd av och hur representanter frÄn nÀringslivet ser pÄ vad som krÀvs av nyutbildade kockar. Undersökningen Àr genomförd enligt en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar pÄ att skolan och branschen till stor del har tvÄ olika synsÀtt av de krav och kunskaper som stÀlls pÄ nyutbildade kockar..

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.