Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder.

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer avbilder.

Detta arbete Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgÄr uppdragen frÄn LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmÀrksammar att det Àr av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nÄ de uppsatta mÄlen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet Ärsarbetare som Àr utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter Àr 27 procent, Är 2012 (Skolverket 2012a).

Detta Àr en undersökning angÄende de faktorer som styr svensklÀrarnas val av skönlitteratur till elever pÄ högstadiet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer svensklÀrare pÄ högstadiet utgÄr frÄn nÀr de vÀljer skönlitteratur till sina elever.Undersökningen Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer. Informanterna Àr lÀrare pÄ högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andrasprÄk.UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:-        HuvudfrÄga:UtifrÄn vilka faktorer vÀljer svensklÀrare pÄ högstadiet skönlitteratur till eleverna?-        UnderfrÄgor: Hur stÀller sig lÀrare till att ha en litterÀr kanon inom svenskÀmnet? Hur har debatten om en litterÀr kanon inom svenskÀmnet pÄverkat lÀrares undervisning? Hur pÄverkas lÀrarens skönlitterÀra val till eleverna av lÀrarens konstruktion av svenskÀmnet? Hur pÄverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskÀmnet?Resultatet visar att svensklÀrare pÄverkas av en mÀngd olika faktorer i litteraturvalet sÄsom eleven, arbetsplatsen, personliga Äsikter, lÀsningens syfte, samhÀllet, styrdokument, samt lÀrarens konstruktion av svenskÀmnet. Resultatet visar att lÀrarna Àr bÄde negativa och positiva till en litterÀr kanon i svenskÀmnet och att kanondebatten inte har pÄverkat deras undervisning.     .

Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gÀllande lÀxans vara eller inte vara samt varför lÀxor som begrepp Àr frÄnvarande i dagens styrdokument. DÀrför Àr syftet med vÄr undersökning att beskriva lÀrares tankar om lÀxor. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med lÀrare som arbetar i skolÄr 4 till 6.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr studie Àr:Vad anser lÀrare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge lÀxor?Hur och varför ger lÀrare lÀxor?Hur anser lÀrare att lÀxor pÄverkar elevers lÀrande?Av vilken anledning tror lÀrare att lÀxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?Huvudresultaten i vÄr studie visar att alla sju lÀrarna ger lÀxor, men att de har olika uppfattningar om vad en lÀxa Àr och vad den innebÀr. Hur och varför de ger lÀxor Àr ocksÄ nÄgot som skiljer dem Ät.

Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.

Följande studie har sin utgÄngspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet Àr att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation dÀr pedagogisk dokumentation anvÀnds som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka eventuella följder anvÀndningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen Àr att med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frÄgestÀllningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att anvÀndningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet fÄr följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras fÄr följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

The purpose of this thesis is to systematically describe and map how authorities define the school library and its function based on the current policy documents for the Swedish upper secondary school. The study is guided by the following questions: ? What dimensions does the school library have according to the explicit definitions, descriptions and requirements? ? What implicit arguments, references and unspoken assumptions about the school library and its role, function and significance can be derived? The study is delimited to the national policy documents, which have been divided into two groups ? structural and teaching focused ? corresponding to the two questions above. Further delimitations have been made to avoid noise and to manage a manual content analysis. Each question required its own analysis tool.

Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

SyfteStudiens syfte Ă€r att beskriva erfarenheten av studieteknik hos elever pĂ„ högskoleförberedande gymnasieprogram. UtifrĂ„n styrdokument diskuteras Ă€ven om gymnasieskolan ges förutsĂ€ttningar för att kunna ge alla elever en bra studieteknik, samt konsekvenser av detta.TeoriForskningsansatsen Ă€r inspirerad av fenomenografi eftersom syftet med arbetet Ă€r att upptĂ€cka variationer i elevers uppfattningar kring studieteknik. Inom fenomenografin utgĂ„r man ifrĂ„n olika sĂ€tt att förstĂ„ samt erfara olika fenomen och perspektivet Ă€r av andra ordningen. Även specialpedagogiska perspektiv har inspirerat arbetet sĂ„ som dilemma- samt det kritiska perspektivet.MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via halvstrukturerade intervjuer med elever pĂ„ gymnasieskolans högskoleförberedande program. Nio elever intervjuades och efter det analyserades svaren i syfte att hitta olika uppfattningar samt eventuella gemensamma nĂ€mnare.ResultatResultatet visar pĂ„ stora skillnader i respondenternas erfarenhet av studieteknik.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.