Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Vi har förvÄnats över att inte ha stött pÄ Àmnet Teknik under vÄr verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta Àr en tillfÀllighet eller om teknikÀmnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkÀtstudie bland teknikansvariga lÀrare i ett utvalt omrÄde.Studien Àr utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar pÄ att visa vilken plats det obligatoriska skolÀmnet Teknik fÄr i kommunala skolor i Ärskurserna 4-6, dÄ eleverna ska nÄ uppnÄendemÄlen för Är 5.Syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer som pÄverkar hur mycket tid Teknik fÄr i skolan. Undersökta faktorer Àr lÀrarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat pÄ enkÀter och kommentarer frÄn ansvariga lÀrare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte Àr nÄgot högt prioriterat Àmne i de undersökta skolorna. Flertalet av lÀrarna Àr inte intresserade av fortbildning trots att de inte Àr nöjda med sin undervisning.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns pÄ Skolan pÄverkar stödundervisningens utformning. Studien Àr en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som anvÀnts Àr observationer, intervjuer med en speciallÀrare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder pÄ att skolkulturen pÄ den undersökta Skolan har inverkan pÄ administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte Àr tillrÀcklig..

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Detta Àr en jÀmförande undersökning av lÀromedel av andra vÀrldskriget. Undersökningen tar upp krigets framstÀllning i lÀroböcker och styrdokument mellan Ären 1949 och 2008..

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om sÄnglÀrares uppfattningar kring sambandet mellan sÄng och hÀlsa. Studien Àr avgrÀnsad till sÄnglÀrare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och dÀrmed efterLÀroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrÄn en bakgrund med tidigare forskning om hÀlsa och musik, den teoretiska utgÄngspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? LÀrarnas syn pÄ det övergripande sambandet mellan sÄng och hÀlsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? HÀlsofrÀmjande metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen? HÀlsorisker i samband med undervisning och lÀrande i sÄng? Informanternas uppfattningar kring allmÀnna hÀlsoaspekter? Samverkan med andra lÀrare och elevhÀlsanResultatet av studien visar att sÄnglÀrarna har olika utgÄngspunkter i sin syn pÄ sambandet mellan sÄng och hÀlsa, vissa utgÄr frÄn sÄngens hÀlsoeffekter medan andra tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofaktorer som pÄverkar sÄngen. SÄnglÀrarna upplever att kursplanerna lÀmnar utrymme för hÀlsoaspekter i undervisningen men de förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.