Flickor/barn med AD/HD
Pedagogen, diagnosen och miljöns betydelse
Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text. Resultatet av den empiriska studien framkom genom kvalitativa forskningsintervjuer med danslärare verksamma i gymnasieskolan. Valet av metod grundades i en önskan om ett naturligt samtal där de intervjuade fritt kunde berätta om sitt förhållningssätt till kursplanen och att vi på så sätt kunde få fram största möjliga information med utgångspunkt i syftet. Resultatet av studien visar att det råder olikheter i hur danslärare förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Det visade sig att några lärare kontinuerligt använder sig av detta styrdokument medan resterande anser sig ha användning för den endast vid ett fåtal tillfällen. Vi kan utifrån litteraturstudier och resultat dra slutsatsen att det råder bristande förankring av kursplanen i skolans verksamhet. Bidragande faktorer till detta kan vara okunskap, tidsbrist och/eller den personliga relationen till kursplanen. Därför behövs det utökad arbetstid med styrdokument, kontinuerlig fortbildning samt en väl anpassad utbildning till skolans verksamhet för att öka förståelsen bland danslärare för styrdokumentens förankring i skolan.