Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Svensk föreningsidrott Àr idag en stor arena för ungdomar, dÀr de erbjuds en meningsfylld och hÀlsosam fritid.  Fotboll Àr en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar anvÀnder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns ocksÄ klubbar som har tagit styrningen ett steg lÀngre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening anvÀnder sig av en sÄ kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning pÄ trÀnarnas arbete. Huvudmotiv till studien Àr att fylla en lucka vad gÀller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvÀrlden.  Med hjÀlp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av trÀnarna, men att detta nödvÀndigtvis inte behöver vara negativt ur trÀnarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sÀgas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de mÀnniskor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vÄr studie tecken pÄ att bristande implementering kan förekomma Àven inom idrottsföreningar.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur man genom lÀrarens kontroll kan bÀst förebygga och uppnÄ ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lÀrarstilar faktiskt tillÀmpas idag samt i vilken kontext lÀrarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör tvÄ normativa program om ledarstil. Med hjÀlp av klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer ville jag ta reda pÄ vilka ledarstilar lÀrare tillÀmpar, hur och varför deras metoder Àr effektiva. Jag ville Àven se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprÀtthÄlla ordning i sina klassrum.

?Examensarbetet behandlar frÄgor om synen pÄ hantverk och vilken betydelse det har pÄ gymnasieskolans hantverksprogram. HuvudfrÄgestÀllningen Àr vad "hantverk" betyder utifrÄn Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivÄer. Idén om hantverk och dess pÄverkan pÄ den enskilde individen synliggörs.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna sjÀlva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehÄll och vad det bör innehÄlla bÄde i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan ocksÄ tolkas som att specialpedagogiken Àr en expansiv, förÀnderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas frÄn sitt perspektiv pÄ olika nivÄer och inom olika system dÀr hon verkar.

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolÀmnet slöjd, som ett ifrÄgasatt Àmne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrÄn tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrÄn sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spÄrades i texterna.Analysen visade att slöjdÀmnets styrdokument pÄ olika sÀtt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet pÄ enoch samma gÄng strÀvar efter att styra lÀrarnas undervisning och förÀndra det sÀtt de talar om slöjd ? isyfte att uppnÄ ökad likvÀrdighet och att skapa goda sprÄkrör för Àmnet. Vidare upptÀcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.