Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

LĂ€rarlag under utveckling.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om storylinemetoden ger mÄluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan frÀmja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslÀrande. Med skolutveckling som mÄl kan man i ett aktionslÀrande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra Ären genomfört fyra olika storyline. Barnen pÄ avdelningen har gÄtt i Ärskurs F-4 under dessa Är.

Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att utifrÄn en deskriptiv utgÄngspunkt undersöka dels vad barn ska lÀra sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser pÄ barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar pÄ följande tre frÄgestÀllningar, Hur förstÄs barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lÀra sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr tvÄ: hermeneutik vars ontologi tillÄter ett antal stÄndpunkter och att vi alltid har en viss förförstÄelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar ocksÄ till att underlÀtta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som bÄde teori respektive metod), och vÀrderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats frÄn hermeneutiken undersöka dessa frÄgor.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

The aim of this study is to examine and map out the different ways that theconception of information literacy (IL) is used in the governing documents ofthe Swedish elementary school. IL is a controversial concept around which thereis no proper consensus. Despite that fact, the word is used in a vast number ofcontexts. In the school world as well as in the library sphere the different waysof using the concept often appear to overlap although rarely in ways that seemconducive to one another. My work therefore, is aimed at finding out how theconcept is used within these two discourses and if or in what ways the usagescoincide and are compatible.

Uppsatsen behandlar frÄgan om vilka förestÀllningar om barnen som finns i styrdokumenten för den svenska skolan.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

Elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.