Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country?s majority language. These students? possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents. The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language.

Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallÀrare uppfattar fenomenet stöd pÄPlönninge naturbruksgymnasium. AngreppssÀttet Àr av fenomengrafisk karaktÀr, dvs. detviktiga Àr hur individerna sjÀlva uppfattar sin omvÀrld, inte hur den verkligen Àr.Analysmaterialet bestÄr av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nÀmndagrupper. Jag har stÀllt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En avförgrundsfigurerna inom det fenomenografiska omrÄdet Àr Ference Marton vars vikt intenog kan betonas.

Att skönlitteratur Àr en viktig del av mÀnniskors liv och utveckling, det tycks det rÄda stor enighet om, Àven om Äsikterna kan gÄ isÀr gÀllande vilken typ av litterÀra verk som bör lÀsas. Men, vad Àr det dÄ, mer exatkt, som vi förvÀntas lÀra oss genom att lÀsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete Àr dels att studera varför skönlitteratur skall ingÄ i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lÀrare upplever sin egen kompetens rörande anvÀndning av skönlitterÀra verk i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ rÄdande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskÀlla samt pÄ en empirisk studie av nio svensklÀrares syn pÄ skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gÀllande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer Àven styrdokument för bÄde gymnasieskolan och lÀrarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument..

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Sammanfattning Lpo-94 Àr lÀrarnas frÀmsta styrdokument, och det Àr ett dokument som har vida mÄl och som Àr öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta Àmne, inriktat pÄ frÀmst individualiseringskraven i lÀroplanen. Den Àr uppdelad i tvÄ delar. I den inledande litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom Àldre lÀroplaners syn pÄ individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nÀmner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lÀrare mÄste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hur ett antal lÀrare i svenska tolkar och arbetar med ett av mÄlen frÄn kursplanen i detta Àmne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förstÄelsen för vad det innebÀr att arbeta efter nationellt stÀllda mÄl och kriterier öka. För att Ästadkomma detta intervjuades fem lÀrare, alla frÄn samma skola, angÄende deras syn pÄ uppnÄendemÄlet att kunna lÀsa, reflektera över och sÀtta in i ett sammanhang nÄgra skönlitterÀra verk och författarskap med betydelse för mÀnniskors sÀtt att leva och tÀnka. Resultatet av intervjuerna visar pÄ en viss spridning i hur mÄlet uppfattas dÄ alla lÀrare exempelvis inte menade att mÄlet i sig innebar nÄgot krav pÄ lÀsning.

VÄra styrdokument som ska lÀnka i varandra frÄn förskola till skola gör att det blir nödvÀndigt att reflektera över vilken roll förskolan har nÀr det gÀller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vÄrt arbete ?Den röda trÄden? för att tydliggöra sammanlÀnkning. Vi ville ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med grundlÀggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville ocksÄ titta pÄ undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser pÄ utevistelsens betydelse för barns lÀrande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lÀr sig genom att praktiskt tillÀmpa kunskaper i utevistelsen beskrivs ocksÄ.  Intervjuer av fyra pedagogers syn pÄ utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka förekomst, styrning och tillÀmpning av fysisk aktivitet för Àldre pÄ Àldreboenden i Stockholms lÀn. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet pÄ Àldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet pÄ Àldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte anvÀnds i större utstrÀckning pÄ Àldreboenden?·        Hur iscensÀtts fysisk aktivitet pÄ följande tre nivÄer: lagar, kommunala styrdokument samt tillÀmpning pÄ Àldreboenden? Metod: Studien har utförts pÄ Àldreboenden i fyra kommuner i Stockholms lÀn. Materialet har samlats in med hjÀlp av enkÀter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande pÄ 45 Àldreboenden. Av dessa svarade 71 procent pÄ enkÀten.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Under den verksamhetsförlagda delen av lÀrarutbildningen har vi trÀffat ett flertal lÀrare. Gemensamt för dem har varit att de mÄste förhÄlla sig till de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ dem i deras yrkesroll. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare konkret gör för att fÄ verksamheten att fungera i relation till dessa yttre faktorer. Vi har intervjuat verksamma, utbildade lÀrare med yrkeserfarenhet. Forskning pekar pÄ att lÀrare genom decentralisering fÄtt ett ökat antal arbetsuppgifter.