Sökresultat:
1503 Uppsatser om Yngre ćldrar - Sida 27 av 101
Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rÀttvisa
De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.
Att vara lÀrare utan riktning : En studie av lÀrares upplevda utmaningar i en sprÄkintroduktionsklass
Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.
Dansens roll i skolan: En kvalitativ intervjuundersökning om hur sex danslÀrare ser pÄ dansundervisning i grundskola respektive gymnasiet
VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.
Vilka vÀljer vad och varför? : En kvantitativ studie om deltagandet i det fria skolvalet
I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.
Att g?ra r?tt fr?n b?rjan
Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd.
Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus.
R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns
negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden
utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika
omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.
EttÄringen, bilden och fenomenet tyngd - Yngre barns pre-naturvetenskapliga meningsskapande i en guidad aktivitet
Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande dÄ visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. ForskningsfrÄgorna som stÀlldes var hurnÄgra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förvÀg iordningstÀllt material bestÄende av föremÄl som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremÄlen, samt om det Àr möjligt att hos sÄ unga barn finna Äterkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgÄ nÀr det gÀller hur vÄra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstÄr budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mÀngd bilder och modeller av olika slag bÄde i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att smÄ barn faktiskt tillÀgnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt förÀnderligt samhÀlle torde det dÀrför ses som nödvÀndigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillÀgnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjÀlp av olika kvalitativa angreppssÀtt vars resultat redovisas i denna uppsats.
Att inspirera till lek pÄ en lekplats i Kumla
Detta examensarbete innehĂ„ller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er Ă€n bara yngre barn. DetinnehĂ„ller ocksĂ„ ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Ărebro lĂ€n. UtgĂ„ngspunkten för lekplatseni Kumla Ă€r att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan Ă€ven ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrĂ„n de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats vĂ€cktes av stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Edit Ugrai,Kumla, som jag ocksĂ„ haft kontakt med under arbetetsgĂ„ng.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyaklĂ€der? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.
Hur arbetar specialistsjuksk?terskor f?r att g?ra barn och unga mer delaktiga vid h?lsobes?k inom barnh?lsov?rden och elevh?lsan? ? En systematisk litteratur?versikt utifr?n specialistsjuksk?terskans och barnets perspektiv
Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.
Organisationskultur i begynnelsen
Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.
Livsmedelstillsyn och Oivahymy : Vasa stads café- och restaurangÀgares Äsikter
Bakgrund: Denna uppsats skrevs pÄ uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangÀgare har bristfÀlliga egenkontrollprogram samt svÄrt att förstÄ protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ instÀllning till tillsynsavgifter uppmÀrksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas vÄren 2013. Systemet innebÀr att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, bÄde pÄ internet och via mÀrkning vid ingÄngen till restaurangen.
Finns det en inofficiell eller dold skönlitterÀr kanon i skolans lÀgre Äldrar?
Denna rapport handlar om ett idag debatterat Àmne, nÀmligen om en litterÀr kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterÀra verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar pÄ barn i de yngre Äldrarna i skolan. En enkÀtundersökning skickades ut med frÄgor angÄende författare, böcker samt pÄ vilken basis lÀrare vÀljer litteratur till eleverna. Svaren pÄ undersökningen var varierande under en del punkter.
Periodisk fasta i kombination med styrketrÀning ökar muskelmassa och minskar fettvikt hos yngre vuxna
SammanfattningBakgrund: Dagens stillasittande livsstil med ökat intag av energigivande Àmnen resulterar i ett konstant anabolt hormonellt pÄslag. Detta leder till ökad övervikt och andra vÀlfÀrdssjukdomar. Det rekommenderas att individer hÄller sig till en hög mÄltidsfrekvens med jÀmna mellanrum under dagen. Detta har börjat ifrÄgasÀttas med konkurrerande alternativ som involverar en tidigare samhÀllslivsstil sÄ lÄngt som 10 000 Är sedan, dÄ mÄltidsfrekvensen inte kunde planeras pÄ samma sÀtt som idag.Syfte: Syftet Àr att under sju veckor undersöka effekten av tvÄ stycken veckovisa 24-timmars periodiska förbud mot intag av energigivande Àmnen, med implementering av fysisk styrketrÀning och dess effekt pÄ lean body mass (LBM) och fettvikt hos yngre individer.Metod: TvÄ separata 24-timmars perioder av fasta i samband med tre separata styrketrÀningstillfÀllen genomfördes per vecka under sju veckor. KroppsmÄtt gÀllande kroppsfett i procent, fettvikt i kilogram (kg), kroppsdimensioner i centimeter (cm), LBM och total kroppsvikt i kg togs innan och efter studiens genomförande.
NÀr musik fungerar : en samhÀllsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik
Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.
Motivation till ansvarstagande
Denna rapport undersöker hur man kan motivera yrkesarbetare inom mark och anlÀggningsarbeten att ta mer personligt ansvar inom arbetslivet. Vilka Àr för- och nackdelarna med att ta pÄ sig ansvar i arbetet? PÄ vilket sÀtt kan man frÀmja viljan till att anstÀllda tar mer personligt ansvar i arbetet? Rapporten undersöker Àven vad som motiverar yrkesarbetare inom mark och anlÀggning till att göra ett bra jobb i deras nuvarande arbete, samt vad de saknar för att motivationen skulle vara högre. UtifrÄn teorier kring arbetsmotivation och intervjuer, samt av ett eget framstÀllt frÄgeformulÀr dÀr 30 yrkesarbetare deltog, kunde jag sammanstÀlla vissa resultat. De viktigaste motivationsfaktorerna visade sig vara lön, eget ansvar, uppskattning och utveckling.
M?TET SOM HANTVERK: ALLIANS SOM F?R?NDRINGSKRAFT En kvalitativ studie om behandlares kliniska arbete med f?r?ldrar f?r att fr?mja barn och ungas psykiska h?lsa.
In response to the increasing mental health challenges among children and adolescents in Sweden, primary care services like First-line Mental Health (UPH), have been established to provide easy access to support. Within this medical context, professional practitioners, such as healthcare social workers, psychologists and nurses play a vital role, often balancing support and focus for the child with work involving the whole family. However, navigating the therapeutic alliance while addressing the need for parental change remains a complex challenge. The aim of this study is to gain a deeper understanding of practitioners experiences in establishing and maintaining a therapeutic alliance with parents within a first-line mental health context. Furthermore, the study explores how these professionals balance the tension between validating parents and addressing the need for change in parental functioning.The study used a qualitative approach, based on semi-structured interviews with five mental-health professionals working within UPH in Western Sweden.