Relationsmarknadsföring är en typ av marknadsföring där företag eftersträvar långvariga kundrelationer. För att kunna utveckla långsiktiga relationer är det viktigt att befintliga kunder är lojala. Målet med relationsmarknadsföring är att uppnå kundlojalitet bland utvalda kunder som därmed ska leda till långsiktig lönsamhet. Genom högre kundlojalitet kommer företaget att få ökad lönsamhet eftersom kundomsättningen samt kostnaderna för att attrahera nya kunder minskar. Kundlojalitet är därför ett centralt begrepp inom relationsmarknadsföring.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala medier.Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden.

Products and services have for a long time competed with their brands. For some time now, cities have begun to compete with each other to attract visitors and other stakeholders to come to their town. It is important that the citizens feel as they are a part of the message that the city sends out in its communication.Cities are today working actively with their brands, much like regular companies, in order to create the profile and image in order to be competitive against other cities and places. Cities and places are part of a dynamic process which includes both positive and negative events. These events might have an impact on the brands, and therefore it is a necessity to be able to react on these events to make the most of positive things and deal with the negative in a way that minimizes the effects on the brand.Citybranding as a research field is quite new.

Vi har valt att studera klagomålshantering ur kundens synvinkel eftersom det är kundens åsikter om detta som spelar roll för butiken. Kunderna måste vilja återkomma till butiken för att den ska kunna bli lönsam. Problemet som vi ställde för den här uppsatsen handlade om hur klagomålshantering kan hjälpa en butik till att behålla sina kunder och vårda sina kundrelationer samt vad som påverkar ifall en kund väljer att framföra sitt klagomål eller inte och vilken respons de önskar sig från butiken? Syftet med denna uppsats är att beskriva hur konsumenterna uppfattar klagomålshantering och vilken roll klagomålshantering kan spela för butiken. Teorier som användes i denna uppsats berör marknadsföring, kundtillfredsställelse, personlig försäljning, värdskap, klagomål samt word of mouth.

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföringKurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla SeffoHandledare: Martin AmsteusExaminator: Frederic Bill Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom.Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.   Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en fokusgrupp samt enkät.                                                                                                  Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en fokusgrupp och enkät.Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp.

Sociala medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala medier är en lämplig plattform för e-handel.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze and evaluate essentialprerequisites for companies and corporations aiming at marketingglobal brands in a restricted market.Method:The investigation strategy used for this essay was to perform a casestudy on the Islamic Republic of Iran. Both primary data ? such as asurvey, interviews and participating observation ? and secondarydata ? found in books, scientific articles and the internet ? have beenused to achieve the results. The gathering of empirical data wasperformed inside the Islamic Republic of Iran during two weeks inNovember 2007 in three different cities: Tehran, Ispahân and Bâbol.This was carried out by considering several theories: globalbranding strategies, brand equity, involvement theory andcommunication models.Results: The outcome of this essay show several factors that should be takenin consideration in relation to marketing global brands in Iran. Manycompanies have chosen adaptation as their promotion? and productstrategy because of countless rules and restrictions hindering globalmarketing.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrinär på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, menunder de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på denkraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsningpå att locka fler turister att besöka nöjesparken.Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sittsätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisternasöker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökningfungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sinmarknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresandeStockholmsturister.Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modellerskapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary.

Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området.Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Abstract Author: Maria StåhlTitle:  Level: BA Thesis in Media- och kommunikationsvetenskapLocation: LinnaeusUniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 51  This report is a critical discourse analysis of the attributes that surround the word basic income/medborgarlön in four Swedish daily newspapers. The study explores how the text in the newspapers attributes the word and what the consequences might be for the readers and for the political agenda when it comes to the discussion of justice and responsibility. The attributes that characterizes basic income in the media are mostly negative and there is no discussion where work strategy and basic income is seriously spoken of. Work strategy is taken for granted and is not questioned by anyone. The alternative that basic income could be is being ridiculed which becomes clear by the attributes that are chosen. The figuration of basic income in these media is characterised mostly by negative and depreciatory attributes.

We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.

Idag råder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och länder gällande människors uppmärksamhet och val av både bostadsort och resemål. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare är det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor på orten, det vill säga de med bäst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten påverkar det destinationens image negativt. För om de som har bäst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska då lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invånarna i våra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utåt och hur kan orterna arbeta för att förbättra detta?Syftet med föreliggande uppsats är att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjälp av upplevelseproduktion för att uppnå stoltare invånare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstående.

Social media is a relatively new phenomenon that has had a huge impact in the way we communicate in recent years. Today it is used daily by almost everyone and has become a billion dollar industry where corporate existence is increasing by every day. But there is not entirely safe to work with social media since customers and visitors can make comments and investigate what others are writing about the brand and form their own opinion. The purpose of this study is to explain the potential advantages and disadvantages for organizations in vulnerable industries with a focus on insurance companies who works with Facebook. The paper takes its starting point in the convergence culture that explains a cultural shift where consumers are encouraged to search for new information and combine content from different media.

I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.