Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

VÄr problemformulering: Hur bemöter förskollÀrare flersprÄkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssÀtt och metoder anvÀnder förskollÀrare i sitt praktiska arbete med de flersprÄkiga barnen? Det Àr ur LahdenperÀs kulturkonstrastiva perspektiv problemomrÄdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebÀr att en kulturs vÀrderingar uppfattas som sjÀlvklara och Àr normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs vÀrderingar ska bli synliga ska de mötas av vÀrderingar frÄn andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vÄrt omrÄde Àr Vygotskijs teori kring barns uppfattning av sprÄkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppssprÄk.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken instÀllning elever och idrottslÀrare har till att anvÀnda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lÀrare fördelat pÄ 5 skolor i SkÄne. De metodologiska tillvÀgagÄngssÀtten utgjordes av intervjuer med lÀrarna och en enkÀtundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgÄngspunkt i Roger SÀljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvÀrldar. Vidare har resultaten stÀllts i relation till tidigare resultat inom forskningsfÀltet.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lÀrare olika beroende pÄlÀrares kön och/eller Älder. Samt hur lÀrare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna attlÀra sig genus i klassrumssituationer.Uppsatsen bygger pÄ empiriska studier genomförda hos fyra lÀrare pÄ en gymnasieskola iHalland. LÀrarna var tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, varav en av varje kön var i 35 Ärs Äldern och enav varje kön var i 50 Ärs Äldern. Vi genomförde tvÄ observationer hos varje lÀrare vid olikalektionstillfÀllen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagandeobservationer med hjÀlp av ett observationsschema som kompletterades med löpandeanteckningar.

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgÄngsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frÄgar mig alltsÄ hÀr hur ett framgÄngsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

Kreativitet Àr en förmÄga som Àr efterfrÄgad i vÄrt samhÀlle och som anses viktig i mÄnga olika sammanhang, men som Àr svÄrt att beskriva i ord och svÄrt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden nÀr de fÄr arbeta med egna idéer. Som metod har jag anvÀnt aktionsforskning. Eleverna har fÄtt arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjÀlp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag anvÀnt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar pÄ att kreativitet gÄr att lÀra ut och trÀna och vilka faktorer som stimulerar detta lÀrande.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i Ă„rskurs tvĂ„ förstĂ„r vattnets fasförĂ€ndringar i jĂ€mförelse med elever i Ă„rskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhĂ„llande till kursplanens centrala innehĂ„ll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras pĂ„ 52 elever varav 24 i Ă„rskurs tvĂ„ och 28 i Ă„rskurs fyra. För att ta reda pĂ„ hur eleverna förstod vattnets fasförĂ€ndringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer dĂ€r eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lĂ€rarna för klasserna har gjorts för att ta reda pĂ„ vilken undervisning eleverna har fĂ„tt.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet Àr Àven att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning genom enkÀter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill sÀga sÄdant som rör portfolions syfte, innehÄll, verktyg och arbetssÀtt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

Denna studie handlar om lÀrares förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att beskriva och analysera vilka strategier lÀrare anvÀnder för att utmana elevens lÀrande. Studien baseras pÄ kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelÀrare. Vi valde att hÀmta vÄrt empiriska material pÄ olika skolor med hopp om att fÄ kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur lÀraryrket styrs utifrÄn gÀllande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlÀrningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio Àr tvÄ redskap för lÀraren i syfte att dokumentera elevens lÀrande och utveckling.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, nÀr och pÄ vilka sÀtt samlÀrande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer pÄ barn undersöks hur och pÄvilket sÀtt barn lÀr av varandra pÄ musiklektioner. Med samlÀrande menas allt lÀrandesom sker mellan mÀnniskor och begreppet utgÄr ifrÄn hur vi i en lÀrprocess kanföresprÄka delaktighet, kommunikation och mÄngfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan pÄ samarbetes roll i vÄra lÀroplaner och det framgÄr frÀmstgenom ett demokratiperspektiv pÄ undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i lÀroplanerna minskat genom Ären.

The aim of this paper is to investigate how teachers in Swedish schools abroad reason about their work developing the Swedish language as the students live in a non-Swedish speaking country although going to a Swedish school. Furthermore the study intends to examine the teachers' attitudes towards the impact the Swedish language has upon the school. Research questions:What thoughts do the teachers signify in reference to the language development of the students?How do the teachers reason about the role of the Swedish language in the school?In order to answer these questions, qualitative measures has been used in terms of observations and interviews. The study is based upon a social constructivist perspective with the idea that reality is socially constructed.