Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vÄr studie, Omsorg, fostran och lÀrande i teori och praktik, valt att genomföra vÄr undersökning pÄ fyra smÄbarnsavdelningar pÄ fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om omsorg, fostran och lÀrande bildar en helhet pÄ dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tÀnker kring och arbetar med att skapa en miljö för smÄbarn dÀr omsorg, fostran och lÀrande skapar en helhet. Uppsatsen baseras pÄ frÄgorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lÀrande i den pedagogiska verksamheten pÄ fyra förskolor i en storstad? Och vad lÀgger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lÀrande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger pÄ avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras pÄ Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lÀrande. Kapitel Resultat Àr en sammanstÀllning av empiri och teori.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till bedömningsuppgifter i skolÄr fyra. Undersökningen har varit förlagd pÄ en mellanstor skola i södra Sverige. Vi Àmnar med studien fÄ en ökad förstÄelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera vÄra intervjusvar. Undersökningen har sÄledes genomförts med kvalitativ metod.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de anvÀnder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag inkluderat bÄde intervjuer och observationer. Jag har valt att anvÀnda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt Àmne. För att fÄ andra aspekter har jag Àven anvÀnt differentierade teorier för att sedan kunna jÀmföra teori med praktik.I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstÀmmer. Resultatet gÀllande miljö och material visar pÄ mÄnga liknelser mellan teori och praktik.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Det finns en stor önskan hos elever att lÀra sig lÀsa. Detta Àr ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och förÀldrar inför starten i grundsÀrskolan.  Syftet med studien Àr att undersöka hur, nÀr och vad som kartlÀggs inom lÀsutveckling hos elever i grundsÀrskola.Det Àr en demokratisk rÀttighet, för alla elever, att fÄ utveckla sin lÀsförmÄga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsÀrskolan, visade att eleverna inte ges tillrÀckligt med förutsÀttningar för att utveckla sina kunskaper i Àmnet svenska. Dessutom Àr uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfÀllig. Inom grundskolan har man olika kartlÀggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas lÀsutveckling under skolÄren, men hur gör pedagogerna inom grundsÀrskolan?VÄr teoretiska grund vilar pÄ Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och dÀrmed dess förmÄga att tillgodogöra sig undervisningen.

Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad dyslexi Àr, vilka tendenser som kan leda till dyslexi hos barn, hur pedagoger redan tidigt kan sÀtta in resurser och vilka arbetsmetoder kan anvÀndas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt utifrÄn Vygotskijs teorier kring lÀrande.Syfte:Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om pedagoger redan i förskolan kan upptÀcka tendenser till dyslexi hos barn utifrÄn nÄgra specialpedagogers perspektiv. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialpedagoger frÄn tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vÄrt intervjuresultat fick vi fram att specialpedagogerna anser att det finns lite kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi pÄ förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ?sprÄktÀnk?.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svÄrigheter med att bearbeta texter. Det har ocksÄ framkommit att elever i Sverige sÀllan fÄr undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket Àr en brist enligt lÀsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring lÀsförstÄelse utifrÄn lÀrares syn pÄ, erfarenhet av och undervisning i lÀsförstÄelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lÀrare som arbetade i Ärskurs tre intervjuade. Alla lÀrare hade minst tio Ärs yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lÀrarnas Àmneskunskaper inom lÀs- och skrivutveckling.Teoretisk utgÄngspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse i nÄgon större utstrÀckning, vilket Àr en brist enligt aktuell forskning.

Detta examensarbete Àr skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln pÄ arbetet Àr ?SprÄkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur verksamheten pÄ en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄr huvudfrÄga utgick frÄn arbetets syfte och vi stÀllde sedan ett antal underfrÄgor.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lÀrarnas formativa bedömningar och effekten av lÀrandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lÀrandet Àr viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt mÄste de kunskaper som saknas i förhÄllande till mÄlen definieras av bÄde lÀrare och elever, samt att mÄlens kvalité Àr tydlig för bÄda parter. Avsikten Àr att öka förstÄelsen av hur yrkeslÀrare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella mÄlbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning pÄ tvÄ Hotell- och restaurangprogram.