Detta examensarbete bestÄr av ett utvecklingsarbete i tvÄ delar. Den första delen Àr en rapport av en studie med syfte att undersöka hur nÄgra pedagoger arbetar med musik som ett sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn pÄ musikens betydelse för barns lÀrande och sprÄkutveckling. Materialet bestÄr av enkÀter och undersökningsgruppen bestÄr av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig av sÄng i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sÄng och ramsor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. DÀremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill sÀga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet.

Syftet med den hÀr studien Àr att se hur barns kostvanor pÄverkar deras inlÀrning för att fÄ enbÀttre förstÄelse för elevers okoncentration. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utfördapÄ fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, tvÄ skolsköterskor, en speciallÀrare ochen specialpedagog, en skollÀkare samt elever i Ärskurs tvÄ och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som Àndras med Ären. Matvanorgrundar sig tidigt och har vÄrdnadshavare dÄliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger frÀmjar barns muntliga sprÄkutveckling. Avsikten Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin egen roll i barns muntliga sprÄkutveckling. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den nÀrmaste utvecklingszonen? dÀr barnen blir utmanade i sin utveckling med hjÀlp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns sprÄkutveckling, pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, metoder som frÀmjar barnens sprÄkutveckling samt styrdokumenten.

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Syftet med arbetet Àr dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjufrÄgor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen nÀr de genomförde tvÄ sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn anvÀnder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering nÀr de sorterar.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

Arbetets art: C- uppsats 10 poÀng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna pÄ förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser pÄ lÀrarutbildningen i Malmö. Under vÄra sidoÀmnen lÀste vi 40 poÀng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det Àmne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan pÄ ett medvetet sÀtt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger pÄ tvÄ förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i sÄ fall studera hur de arbetar. Vi ville ocksÄ se hur pedagogerna tÀnkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktÀr.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns förestÀllningar om kÀllsortering samt sophantering. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur barn tÀnker om Àmnet sopor/skrÀp, vad Àr skrÀp enligt dem och varför sorterar vi vÄra sopor? Examensarbetet utgÄr ifrÄn kvalitativa intervjuer av tio barn frÄn förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram dÀr man kan se likheter och skillnader mellan Älderskategorierna. DÀrefter har vi genomfört olika jÀmförelser bland nÄgra av barnen för att se om det Àr Älder, kunskaper eller intresse som Àr beroende av vad barnen svarar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen fÄr av förskollÀrarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollÀrarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt Ätta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visade att samtliga förskollÀrare tyckte att den fria leken Àr den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det Àr betydelsefullt att vuxna finns i nÀrheten av barns fria lek, för att förskollÀraren ser vad barnen gör och vilka material de anvÀnder i sina fria lekar.

VÄrt syfte med studien Àr att belysa relationen mellan miljön i förskolan och könsintegrerad lek. Vidare vill vi undersöka hur barnen positioneras och positionerar sig i förskolans miljöer samt den könsintegrerade leken. En kvalitativ studie med observationer och intervjuer har genomförts pÄ tvÄ förskolor i tvÄ kommuner. Intervjuerna genomfördes med sammanlagt 5 förskollÀrare och observationerna skedde genom att vi iakttog barnens lek pÄ de utvalda förskolorna.Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anser att förskolornas miljöer inte prÀglas av den könsintegrerade leken men att den förekommer i mer eller mindre utstrÀckning. Samtliga förskollÀrare föresprÄkar dock en könsintegrerad lek som en viktig del i verksamheten.