I denna studie har vi intervjuat sex pedagoger angÄende deras arbetssÀtt för sprÄkfrÀmjande hos flersprÄkiga barn. Dessa pedagoger Àr alla verksamma inom LuleÄ kommuns förskolor. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ fram deras Äsikter och tankar kring sprÄkfrÀmjande arbetssÀtt. I vÄr studie har de framkommit att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med lÀroplanen för förskolan (1998). Dessutom anvÀnder pedagogerna i stor utstrÀckning det vardagsmaterial som finns pÄ förskolorna.

Syftet med undersökningen var att studera vilken pÄverkan pedagoger anser att leken har nÀr det gÀller barns inlÀrning, samt hur de ser pÄ leken som inlÀrningsmetod. Den metod som anvÀndes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansÄg att leken har en stor betydelse för barnens inlÀrning för det handlar inte bara om att leka, utan att det Àr ett sÀtt för dem att hantera vardagen och att förvÀrva kunskap. Det Àr viktigt att tillÄta att barn fÄr leka för det Àr deras naturliga sÀtt att undersöka omgivningen. Barnen fÄr genom leken ett alternativt sÀtt att lÀra sig nya saker pÄ, nÀr inlÀrningen sker pÄ ett sÀtt som tilltalar dem.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i ett antal pedagogers arbetssÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. UtifrÄn syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flersprÄkiga barn? Vilka verktyg anvÀnder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÀr intervjuer och observationer anvÀndes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn pÄ sitt arbete med flersprÄkiga barn, dÄ de ser det som en möjlighet istÀllet för ett hinder. Det framkom att pedagogerna anvÀnder olika pedagogiska material för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och pedagogerna Àr extra tydliga nÀr de pratar med barnen.

BakgrundI leken utvecklas bland annat sprÄket och tÀnkandet, samspelet och den sociala förmÄgan. I lekens vÀrld Äterskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sÀtta samman erfarenheter pÄ ett nytt sÀtt. NÀr yngre barn lÀr, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att pÄverka sin vardag och dÀr skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lÀrande stimuleras och utmanas.

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Studie Àr baserad pÄ Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­renŽs numerical development?. Syfte Àr att undersöka om det med intensivtrÀning (i form av ett linjÀrt tÀrningsspel) gÄr att stimulera sexÄriga barns talförstÄelse inom talomrÄdet 1-10. Metoderna som valts Àr fÀltexperiment och observation. FÀlt­experimentet pÄvisar att intensivtrÀning med ett tÀrningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvÄveckors period, tydligt kan förbÀttra barns talförstÄelse medan observationen visar att utfallet pÄverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Tekniken Àr en stor del av alla barns vardag i samhÀllet, detta ger oss dÀrför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns sprÄkutveckling i deras tidiga Är. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) stÄr det skrivet att förskolan ska frÀmja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen Àr i stÀndig rörelse framÄt, hela tiden upptÀcks nya fantastiska anvÀndningsomrÄden kring de IT-verktyg vi anvÀnder oss av idag. Tekniken Àr hÀr för att stanna! Hur kan vi delge vÄr kunskap till barnen inom anvÀndningsomrÄdet pekplattan nÀr det gÀller barns sprÄkutveckling?Syftet med studien Àr att undersöka hur pekplattan anvÀnds i förskolans verksamhet för att frÀmja barns sprÄkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna anvÀnder sig av pekplattan som ett verktyg nÀr det gÀller att frÀmja barns sprÄkliga utveckling.Denna studie Àr kvalitativ dÄ författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrÄn observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de anvÀnder pekplattan genom intervjuer.

Detta arbete har vi gjort för att fÄ reda pÄ hur man kan utveckla barns empati genom att anvÀnda sig av forumspel. MÄlgruppen för vÄrt arbete Àr frÀmst andra pedagoger. För att fÄ svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lÀrare. Forumspel har visat sig vara utmÀrkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka fritidspedagogers syn pÄ och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare Ären i grundskolan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vÄr empiri. Empirinsamlingen bestÄr av ostrukturerade intervjuer och observationer. GÀllande tidigare forskning har vi fokuserat pÄ fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, dÄ vi analyserar utifrÄn ett rörelseperspektiv.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad pÄ Theory of Planned Behaviour dÀr attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen Àr försöka ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur mycket tid man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en separation eller skilsmÀssa eftersom mÄnga barn i den situationen förlorar kontakten med den ena förÀldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frÄgeformulÀr bestÄende av 31 frÄgor och pÄstÄenden gÀllande umgÀnge. Resultaten visar att tiden man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en skilsmÀssa beror pÄ intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förvÀntningar man upplever frÄn omgivningen.

Abstract Abrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). SmÄ barns samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av hur samspel mellan ett- till tvÄÄringar kommer till uttryck och att Àven göra en jÀmförelse mellan en Äldersintegrerad ett- till tvÄÄrsgrupp och en Äldersblandad ett- till femÄrsgrupp. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: ? Hur ser samspelet ut mellan barn i Äldern ett till tvÄ Är? ? Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken? ? Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna? De teoretiska utgÄngspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomÀner, kÀnslan av ett uppvaknande sjÀlv, kÀnslan av ett kÀrnsjÀlv, kÀnslan av ett subjektivt sjÀlv, kÀnslan av ett verbalt sjÀlv och ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lÀrande. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi videofilmat och genomfört observationer pÄ tvÄ olika förskolor.