Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrares syn pÄ barns krigslek i förskolan och pÄ fritidshemmet. För att nÄ syftet intervjuades fyra lÀrare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier dÀr lÀrarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lÀrande och utveckling men samtidigt hur lÀrares förhÄllningssÀtt kan styra barns handlingar i leken.

Syftet med denna uppsats Àr att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar pÄ sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i Äldrarna 8-17 Är belyses aspekter sÄsom inflytande, kÀnsla av delaktighet och möjligheter till pÄverkan, betydelsen av att fÄ medverka i TV samt tankar om kÀndisskap och att bli sedd. NÀmnda aspekter sÀtts sedan i relation till barnrÀttskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och förestÀllningar om barndom.Studiens teoretiska utgÄngspunkter har makt som övergripande tema och berör tre omrÄden. Först belyses begreppen makt och diskurser, dÀrefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhÀllet genom bland annat media och slutligen presenteras teorier frÄn barndomsforskning dÀr maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgÄr att ett vuxet förhandsarbete prÀglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra nÄgra större förÀndringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sÀgas gÄ stick i stÀv med barnrÀttskonventionen. Barnen Àr dÀrmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka förestÀllningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftsprÄksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehÄll ur ett skriftsprÄksutvecklingsperspektiv. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av tvÄ delstudier som genomfördes med hjÀlp av intervju respektive observation. Sex förskollÀrare intervjuades och avdelningarna som förskollÀrarna arbetade pÄ observerades. Resultaten frÄn de tvÄ delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jÀmföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftsprÄksutvecklande artefakter fanns pÄ avdelningarna och att förskollÀrarna hade mÄnga tankar om hur barns skriftsprÄkande ska stödjas. Det kan dock ocksÄ ses att stora delar av avdelningarnas skriftsprÄkliga egenskaper lÀmnades okommenterade av förskollÀrarna.

Kambodja Àr ett av de fattigaste lÀnderna i Sydostasien, mÄnga mÀnniskor lider av nedsatt hÀlsotillstÄnd efter alla Är av krig. Syftet med studien Àr att beskriva hÀlsoarbetarnas erfarenheter av att frÀmja barns hÀlsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och bestÄr av intervjuer som utfördes med hÀlsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och pÄ privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att pÄ statlig nivÄ ges möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande för att kunna pÄverka barns hÀlsa och pÄ den praktiska nivÄn visar sig dock begrÀnsningar i form av olika hÀlsohinder.

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvÀllspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvÀlls- respektive fackpress pÄverkar socialarbetare och allmÀnna uppfattningar om drogen och droganvÀndarna. Genom att anvÀnda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvÀndare. Studiens syfte Àr att jÀmföra diskurserna i facktidskrifter och kvÀllspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhÀlle och avvikelse.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en vidgad syn pÄ barns samlÀrande och hur det bidrar till deras utveckling och lÀrande. Detta Àr en kvalitativ studie dÀrobservationer av barngrupper och intervjuer med personal inom förskolan harutförts. Studiens resultat visar pÄ hur samlÀrande kan bidra till barns utveckling ochlÀrande. Det visar Àven pÄ vikten av samlÀrande och lyfter frÄgan om alla barn kannyttja samlÀrande. Slutsatsen visar pÄ att samlÀrande kan vara viktigt för barn i förskolan men visar Àven pÄ att samlÀrande inte alltid Àr positivt.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan. LÀroplanen förförskolan slÄr fast att sÄdan verksamhet skall finnas med för att bl.a. frÀmja lÀrandet. Det finnsmÄnga villkor som pÄverkar barns val av att Àgna sig Ät bild- formskapande. Tidigareforskning inom omrÄdet pekar pÄ miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att studera vilka villkor i förskolans kontext som pÄverkarbarnen att vÀlja bild och form som ett av flera sÀtt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: UtifrÄn en etnografisk ansats har vi anvÀnt oss av intervju och observation för attsamla in vÄr data.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur och hur lÀsstunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat pÄ den sprÄkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillÀmpats. Intervjuerna har gjorts pÄ sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna Àr verksamma förskollÀrare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker pÄ samtliga förskolor och att barnlitteratur anvÀnds i varierad mÀngd.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child?s perspective.The municipalities? family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations.