SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Dagens företag verkar på en föränderlig marknad med allt hårdare konkurrens som företagen måste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrågasatts. Enligt kritikerna är det inte anpassat för den snabbt föränderliga omgivning som är ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten är det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lång tid haft ett starkt fäste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmån för budgetlös styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

Omvärlden förändras ständigt och därför behöver företagen en mer flexibel styrning, ett sätt att uppnå detta är att avskaffa budgeten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur ett företag kan styra budgetlöst, vad skillnaderna är mellan den traditionella och den budgetlösa styrningen. Vi ville även beskriva olika alternativa styrmedel som används vid den budgetlösa styrningen. Datainsamlingen skedde via litteratur, artiklar och intervjuer. Av den teori vi fann var den mesta litteraturen skriven av Jan Wallander.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur ett logotypbyte uppfattas av individen samt hur väl företagets motiv till förändringen lyser igenom i den nya logotypen. Vi har valt en induktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer ligget således till grund för vårt fortsatta arbete. Teorier rörande varumärkesidentitet, logotypens egenskaper samt konsumentens beteende som är relevanta för vår uppsats tas upp. Dessa hjälper oss sedan tolka vår empiri.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal.

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Detta arbete handlar om noise och hur det påverkar människans arbetsminne. Den litterära bakgrunden presenterar vad noise är, hur noise fungerar som musik samt en generell överblick över minne och arbetsminnet. Problemet som undersöktes var om noise kunde påverka förmågan att tillgodogöra sig visuell information mer än vad vitt brus gjorde. För att få ett svar på frågan skapades två versioner av ett enkelt spelmoment där testpersonerna, indelade i två grupper, fick se en siffersekvens som sedan skulle skrivas ner. Samtidigt spelades i spelmomentet antingen noise eller vitt brus upp.

I dagens hårda globala konkurrens blir det allt viktigare för företagen att dra ner på kostnader och koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Ett svar på detta är outsourcing som blir allt vanligare bland företag. De tjänster som outsourcas blir också mer kvalificerade, det kan till exempel vara en hel ekonomiavdelning. Detta sker dock inte helt utan problem, att outsourca något strategiskt viktigt som en ekonomiavdelning ställer stora krav på bra styrning. Undersökningen ämnar identifiera hur en gemensam styrning av en outsourcad ekonomienhet kan utformas, samt identifiera hur styrningen kan utformas för att tillgodose både det levererande och de köpande organisationernas mål.