Skapar balanserad styrning en högre grad av förankring av verksamhetsmål? En jämförande enkätstudie bland lärare och pedagoger i kommunala skolor i Norrbotten
Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell. För att uppnå syftet ställde vi upp två forskningsfrågor: ?Hur väl är verksamhetsmålen förankrade i kommunala skolor?? samt ?Skiljer sig förankringen av verksamhetsmål i kommunala skolor som använder sig av balanserad styrning i förhållandet till de som inte gör det??. För att genomföra studien använde vi en enkätundersökning. Enkäterna delades ut i totalt åtta skolor, två stycken i vardera fyra olika norrbottniska kommuner, varav två kommuner använde sig av balanserad styrning. Det visade sig att förankringen av verksamhetsmål var hög i alla skolor och skillnaden var liten mellan styrmodellerna. Slutsatsen med studien är att det finns tendenser som talar för att balanserad styrning ger starkare förankring av verksamhetsmål än andra styrmodeller. Det finns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan balanserad styrning jämfört med andra styrmodeller angående förankringen av verksamhetsmål. Förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger kan också anses som hög i samtliga kommuner oberoende av styrmodell.