Sök:

Sökresultat:

197 Uppsatser om Virtuellt samhälle - Sida 13 av 14

Inköp i Virtual Design and Construction: En fallstudie

I dagslÀget spenderar byggföretaget mer Àn hÀlften av intÀkterna pÄ inköp. Effektiv hantering av företagets leverantörer blir en viktig del av företagets strategi. Byggföretagen specialiserar sig och köper in fler tjÀnster för att kunna leverera, följden blir ett ökat beroende av leverantörer. Detta tyder pÄ att byggföretag i allt större grad mÄste sikta pÄ lÄngsiktiga öppna samarbeten. Inköp utförs dock huvudsakligen kortsiktigt och konkurrenssatt.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Vem best?mmer i Biskopsg?rden? En studie om medborgardeltagande

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Panta rhei - analys av dynamiska branscher

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vÄr uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sÀtt att se pÄ branscher. Vilka Àr de krafter som pÄverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur pÄverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi vÀljer att illustrera vÄr analysmodells funktion med hjÀlp av bankbranschen, dÄ de stora förÀndringarna pÄ den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hÀnsyn till de krafter som pÄverkar dagens dynamiska branscher.

Virtuellt byggande och produktmodellering: nytt stöd för produktionsprocessen

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur lÄngt kan man komma med att införa tekniskt nytÀnkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den hÀr rapporten Àr att med ett produktionsstyrningsverktyg som Àr enhetligt med övriga aktörers sÀtt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher nÀr det gÀller effektivitet och produktivitet Àr att byggbranschen Àr organiserad pÄ ett orationellt sÀtt. Processen börjar med ett behov och fortsÀtter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergÄ till ett driftskede. Det kan jÀmföras med ett stafettlopp dÀr varje aktör springer sin delstrÀcka och mycket information förloras i vÀxlingarna.

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Svenska museer och den sociala webben: Webb 2.0 som verktyg för dialog

Museerna har genom Ären lÄngsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strÀvan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste Ären blivit allt mer inriktat pÄ deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska lÀnsmuseer och centralmuseer anvÀnder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar ocksÄ upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnÄ en högre grad av interaktion pÄ internet. De svenska lÀns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig anvÀndares perspektiv. De aspekter som tas upp Àr huruvida texten eller funktionerna pÄ webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Ljudlokalisering och taluppfattbarhet i binaurala inspelningar

Binaurala inspelningar anvÀnds nÀr man önskar kunna bibehÄlla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högtalare. Vid inspelning anvÀnds tvÄ mikrofoner som placeras antingen i öronen pÄ en person eller i öronen pÄ ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast anvÀnda ett konsthuvud för att underlÀtta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen Àr att konsthuvudet Àr en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar dÀrför att försÀmra riktningshörandet jÀmfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillÀmpning för den binaurala tekniken Àr i cockpitmiljöer dÀr det Àr höga störnivÄer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man dÄ jÀmfört med en mikrofon fÄ ett riktningshörande och det blir lÀttare att separera de olika rösterna.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->