En av samhällets viktigaste frågor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrågor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila bränslen och bygg- och fastighetssektorn står idag för 40% av världens energianvändning. De CO2-emissioner som förbränning av fossila bränslen genererar påverkar jordens växthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvändningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt på jorden. Sverige har satt som mål att minska energianvändningen med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i jämförelse med värden från år 1995.

SammanfattningPlatsgjuten stomme för flerfamiljshus är en vanligt förekommande produktionsmetodmed stora upprepningseffekter. NCC har som målsättning att årligen minska sinabyggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget TekniskaPlattformar kan standardiserade och väl beprövade lösningar användas med minskadekostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. Då fleraforskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion är vanligt förekommandehar NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till attproduktionsprocessen ska fungera bättre gällande tidplanering, samordning,engagemang och kunskapsåterföring.

Sedan mitten av 90-talet har träbyggnad fått en plats på byggmarknaden inom flervåningshus. Det är framförallt på konstruktionssidan som den största utvecklingen har skett. Produktionen har skett på traditionellt vis med platsbyggnation. Den största fördelen med prefabricerade metoder är att delar av arbetet förflyttas från byggarbetsplatsen till fabrik. Olika slags element kan tillverkas inomhus med industriella hjälpmedel, för att sedan transporteras till byggplatsen och monteras.

Samhällsbyggnadssektorn i Sverige är stor, nästan tio procent av den svenska arbetsmarknaden räknas in där och den svarar för mellan tio och femton procent av Sveriges BNP. När en så pass stor del av Sveriges BNP vilar inom samhällsbyggnadssektorn så krävs det att den fungerar felfritt. Allt för ofta överskrids kostnad och tid i de projekt som genomförs, och kvalitetsmål uppnås inte i tillräcklig grad. Sektorn jämförs ofta med tillverkningsindustrin som har bättre produktivitets- och teknikutveckling. Under de senaste åren har därför industrialisering av byggbranschen blivit ett hett begrepp.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Skogsbruket är en viktig del i den Svenska miljön och för kulturlandskapet samt att såg och pappersindustrin är viktiga sociala inslag för glesbygden. Storbritannien är den största marknaden för många av Sveriges sågverksföretag. Idag är den brittiska marknaden med byggande av trähus växande och många av de ledande företagen har sin hemvist i skottland men expanderar i hela Storbritannien. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som är omdiskuterat och kommer att bli allt mer aktuellt framöver då formella rapporteringssystem ökar i användande. I detta examensarbete undersöks hur kunder till svenska sågverksföretag i Storbritannien uppfattar leverantörernas arbete med CSR.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.

En av samhällets största utmaningar idag är vårt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen står idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och är därmed med bransch som enskilt har den största totala påverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns både nationella mål så väl som ekonomiska och miljömässiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat på den färdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor när det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mål var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första året vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.

Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar. Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 på järnvägen i Sverige. Trafikverket jobbar ständigt med att förbättra säkerheten både inom och på järnvägen, allt i enighet med deras vision som lyder, Målet för säkerhet inom järnvägstransportområdet är att antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstranssportområdet fortlöpande ska minska.Trafikverket är en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för långsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. De är också skyldiga att utreda alla olyckor som sker på järnvägen och komma med åtgärdsförslag så att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den här rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de åtgärdsförslag av fysisk karaktär som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka åtgärder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpåkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region Väst, som består av Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Tidsperioden för olyckorna är 2005-01-01 till 2012-05-31.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.

Före år 1994 fick inte trähus byggas högre än två våningar på grund av de stora bränder som skett där nästan hela städer brunnit ner. År 1994 kom en lagändring som tillät byggnation av trähus högre än två våningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trähus som är fyra våningar och i enstaka fall fem våningar höga. Vid ökningen från fyra till fem våningar ändras brandkraven på den bärande konstruktionen från att klara bärförmågan i 60 minuter till att klara bärförmågan i 90 minuter för väggar. Volymbyggda trähus är trähus där moduler byggs i fabrik och monteras till färdiga volymer innan de körs ut och monteras på byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhållanden.

Den svenska byggindustrin är en traditionsbunden sektor där flervåningshus med stomme i trä är en relativt ny företeelse. Sedan 1994 då nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trä med fler än två våningar, utvecklats till en väl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervåningshus i trä har vuxit har även efterfrågan på kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer är en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska beräkningar i byggen och konstruktion av bärande element. Det har uppmärksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trä än om de två andra dominerande materialen på marknaden, stål och betong.