Elförbrukning vid uppförande av Rosenborg 3

En av samhällets största utmaningar idag är vårt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen står idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och är därmed med bransch som enskilt har den största totala påverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns både nationella mål så väl som ekonomiska och miljömässiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat på den färdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor när det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mål var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första året vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3. Kontorshuset som har en area på 17 000 km2 ligger i Frösunda i Stockholm. Vasakronan är beställare och JM Entreprenad är byggentreprenör. Delar som installation, transport, tillverkning av maskiner och verktyg har ej behandlas i studien. Andra energikällor än el har inte behandlats i denna studie. Föreliggande rapport redovisar resultatet från ett projekt i samarbete med JM Entreprenad, i rapporten kallad JM E. Datainsamlingen över elförbukningen har skett med hjälp av JM Entreprenad från Vattenfall och Cramo och har sedan analyseras och utvärderats. Energimätningarna har delats in i 4 olika komponenter. Byggarbetsplatsen, den komponent där självaste uppförandet inkluderas, containrar, bodar och övrigt. Dialoger med ansvariga platschefer och andra nyckelpersoner har varit värdefull information och gett en inblick i branschens möjligheter och utmaningar vad gäller mätningar och energieffektivisering. Baserat på mätningar för det första årets elåtgång för Rosenborg 3 uppskattades den totala elförbrukningen för byggnaden till 26 (kWh/m2). Utifrån de resultat som studien nått, en överblickande kartläggning över byggarbetsplatsens största energikomponenter kan en del slutsatser dras. Byggarbetsplatsen är den största enskilda komponenten med 55 % av den totala förbrukningen och övrigt den mista med 11 %. Bodarna och containrarna som står för 21 % respektive 13 % har genom jämförelser med temperaturförhållanden kunnat bedömas vara temperaturberoende. Där med bör de normalårskorrigeras med energisignaturmetoden. På detta sätt kan man ta fram ett referensvärde med hög validitet som går att använda till kommande projekt oberoende av temperatur. Samma mätningar som för komponenterna bodar och containrar har också gjort på byggarbetsplatsen men det gick ej att se några tydliga samband mellan temperatur och energiåtgång. Därmed kan slutsatsen dras att det ej är lämpligt att använda normalårskorrigering för komponenten i sin helhet. Om man istället skulle dela upp denna stora komponent och mäta dess delkomponenter var och en för sig skulle det möjliggöra för bättre anpassade angripningssätt för analys och bedömning.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta