Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: �Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?�, �Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?�, �Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?� Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

AbstractTitle: The constant change - A comparative study of profit companies and nonprofit organizations' brand management through social mediaAuthor: Agnes Nobel & Matilda VallgrenTutor: Daniel LövgrenPurpose: The purpose of this thesis was to study profit companies and nonprofit organizations? branding and strategic communication on social media. If social media has supported with new interaction with stakeholders and hence affected the branding work. Also if there are any differences between profit companies and nonprofit organizations.Method/Material: The method that is used in the article is a qualitative research. The research is based on conversations interviews conducted with eight organizations, four profit companies and four nonprofit organizations.Main results: The main result showed that all organizations are actively involved with social media in their strategic communication when in order to increase the interaction with stakeholders and thus strengthen their brand identity. It turned out that all organizations have not adapted the brand to social media, but worked with the organizations values ??and only applied the trademark on social media.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer även bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömässiga påverkan pa? omvärlden, inte minst då forskningen premierat större fo?retag men a?ven då medelstora företags karaktärsdrag kan ses som en kombination av såväl små som stora företags typegenskaper.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.