Hur redovisas effektivitet i ideella föreningar?
-En fallstudie av ett trossamfund
Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis. En ideell förening är beroende av bidrag från medlemmar och kommun. Normer och praxis inom redovisning är utarbetad utifrån den privata sektorn och präglas då av ett vinstdrivande syfte och finansiella mått. För den ideella sektorn lämpar sig ickefinanseella mått i form av måluppfyllelse bättre. I och med att ideella föreningar inte har en egen lagstiftning så påverkas redovisningens utformning också av ett vinstdrivande perspektiv.Den effektivitet som församlingen mäter och redovisar i sin årsredovisning är statistik på antalet medlemmar och deltagare i församlingens olika verksamheter. Däremot redovisas effektivitet i form av målsättning snarare verbalt på församlingsmöten. Genom synen på redovisning som ett informationssystem är verbal kommunikation också en form av redovisning. Icke finansiella mått är viktigast för församlingen, anser styrelsemedlemmarna, för att de kan påverka medlemmarna till att engagera sig mer i verksamheten.Finansiella mått kan församlingen också ha användning för så länge redovisningen av dem genomförs på ett sätt så medlemmarna kan ta till sig den informationen. Om redovisningen genomförs så att medlemmarna förstår informationen kan den få en positiv effekt på verksamheten för att den kan motivera medlemmarna att engagera sig mer. Studien har lett till en modell som visar hur effektivitets-redovisningen kan påverka en förening positivt. Genom att sätta upp mätbara delmål både för styrelsen och för medlemmarna kan motivationen ökas och mer resurser bli tillgängliga för verksamheten. Med fler motiverade medlemmar och mer resurser kan församlingen nå sina mål och öka effetkiviteten. Utvärdering av de uppnådda målen och redovisning av resultaten ska inspirera medlemmarna till att sätta nya mål och en enighet bland medlemmarna att sträva efter att uppnå de nya målen.