Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

VÄr studie handlar om hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor arbetar och förhÄller sig till ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Ett interkulturellt förhÄllningssÀtt innebÀr att man accepterar och vÀrderar alla kulturer pÄ samma sÀtt och under samma omstÀndigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhÄllningsÀtt kunde innebÀra och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser pÄ integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. FrÄgestÀllningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor pÄ kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika mÄngkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de tvÄ olika förskolorna arbetade utifrÄn ett likartat förhÄllningssÀtt nÀr det gÀllde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsÀtt pÄ vad en integration var.

Syfte med uppsatsen Àr att ge insikt i vad en vÀsteuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mÄn undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det Àr viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvÀgagÄngssÀtt, som Àr lÀmpligt för alla vÀsteuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vÄrt syfte, försökt utveckla en förstÄelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i Ätanke, ska vÄr slutsats ses som ett förslag pÄ hur en vÀsteuropeisk modebutikskedja kan vÀlja att beakta kulturella skillnader som kan tÀnkas uppstÄ.

Uppsatsens titel: TvĂ„ kulturer under ett tak. Franchising ? IKEA, en fallstudieKurs: EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare:  Codine Assaad och Ulrika MauricciHandledare: Björn JohanssonSyfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna pĂ„verkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta dĂ„ Saudiarabien Ă€r ett land grundat pĂ„ religionen.Metod: De metoder författarna anvĂ€nde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer pĂ„ IKEA. Även sonen till Ă€garen av franchisekonceptet i Saudiarabien nĂ€rvarade vid en av intervjuerna.Modeller: De modeller författarna anvĂ€nder för sin analys Ă€r Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons ? Levers of Control.Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till Ă€r att de kulturella skillnaderna pĂ„verkar styrningen till följd av religionen, men sĂ„ lĂ€nge IKEA Ă€r generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.    .

Jag blev intresserad av den kulturella mÄngfalden genom att jag under mina praktikperioder sÄg att barn frÄn andra lÀnder blev utanför pÄ grund av bristande kunskap i svenska och pÄ grund av sitt utseende. Syftet med min undersökning blev att ta reda pÄ hur vi arbetar med den kulturella mÄngfalden utifrÄn invandrarbarnens perspektiv. Resultatet visar att vi som arbetar pÄ fritidshemmen saknar kunskap om hur vi ska arbeta med den kulturella mÄngfalden. Det syns inte i vÄr verksamhet att det finns barn frÄn andra lÀnder och vi vet vÀldigt lite om de hÀr barnens bakgrunder och hemlÀnder. Resultatet visar att det finns skillnader bland pedagogernas uppfattning om barnens nyfikenhet av invandrarbarnens kulturer.

Kulturella skillnader Àr vanliga och har alltid funnits. Inom hÀlso- och sjukvÄrd mÀrks detta allt mer och det kan dagligen uppstÄ problem pÄ grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebÀr att ha en förstÄelse för andra kulturer och Àr en förmÄga som krÀver tid och arbete för att uppnÄ. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vÄr egen kulturella kompetens efter fem veckors volontÀrarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi dÀr dagboksanteckningar efter en volontÀrperiod i Botswana analyserats.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen och undersökning Àr gjord i syfte att kartlÀgga och granska de kulturella hemförhÄllanden som rÄder och nyttjandet av dessa samt hur detta pÄverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i SamhÀllskunskap A. VÄr undersökning bygger pÄ teorin om att elever med bÀttre kulturella hemförhÄllanden ocksÄ Àr bÀttre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhÄllanden menar vi bland annat tillgÄng till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har Àven valt att inkludera förÀldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkÀtundersökningar pÄ 115 elever frÄn tvÄ olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, pÄ SöderslÀttsgymnasiet i Trelleborg under en period pÄ 3 Är.

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.

ProblemstÀllningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig frÄn andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvÄrdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrÄn tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrÄn VIPS ? modellen.

I nuvarande upphovsrÀttslagstiftning Àr grundtanken att ett verk Àr ett resultat av konstnÀrligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrÀtt till sitt verk. EnsamrÀtten inskrÀnks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmÀnhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhÀllet innebÀr nya förutsÀttningar för upphovsrÀtten. Föreslagna lagÀndringar strÀvar efter att begrÀnsa omrÄdet för tillÄtlig anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angÄende vilka vÀrden som kan anses vara centrala för upphovsrÀtten.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och problematisera vad kulturen sÀgs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken Àr utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 Ärs kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns nÄgon tydlig definition av vad begreppet kultur innebÀr. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet Àr svÄrdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent anvÀndning.En viktig utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen Àr sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhÄllanden viktiga för undersökningen.