Kreativitet och kulturella produkter fÄr allt större betydelse i tillvÀxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri frÄn andra, Àr bland annat den kreativa medarbetaren som kÀnner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mÄl som denne strÀvar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mÄl. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehÄlls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens pÄverkan pÄ vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna pÄ Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ metod som bygger pÄ att eleverna i Ärskurs 9 pÄ Eriksbergsskolan har fÄtt svara pÄ en enkÀt som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det gÄr att utskilja vissa skillnader i hur eleverna vÀljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende pÄ deras kulturella kapital. Det framgÄr Àven att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frÄgan Àr om dessa Àr tillrÀkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gÀllande sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete för att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa hos patienter frÄn olika kulturella kontexter. Metod: Studien Àr en litteraturstudie genomförd pÄ totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanstÀllningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poÀngbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvÄrdnadshjÀlpmedel kan intervenera mot psykisk ohÀlsa hos patienter frÄn olika kulturer Studien visar Àven att hur psykisk ohÀlsa yttrar sig pÄverkas av kulturell tillhörighet.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien Àr baserad pÄ sex personliga intervjuer om hur anstÀllda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgÄngspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen pÄvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder pÄ en högre maktdistans samt en nÄgot högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var Àven ta reda pÄ hur sjuksköterskan kan förbÀttra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvÄrdnad i ett mÄngkulturellt samhÀlle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet anvÀndes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvÄrdnaden.

Inom vÄrden Àr kommunikation mellan vÄrdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvÄras dÄ man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vÄrden tidigare, men studier med hörselvÄrdsperspektiv har inte pÄtrÀffats. Denna studie vill dÀrför undersöka hur audionomer ser pÄ kommunikation och de svÄrigheter som kan uppstÄ i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien Àr att undersöka vilka kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄpÄ grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas Àven pÄ hur detta pÄverkar audionomens arbete och vilka strategier som anvÀnds för att hantera de svÄrigheter som uppstÄr.Intervjustudien Àr av kvalitativ karaktÀr och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Globaliseringen i vÀrlden har haft stor inverkan pÄ hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgrÀnser men kulturella skillnader tycks Àven det vara en pÄverkansfaktor gÀllande internationella samarbeten.Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes Àven hur dessa insatser pÄverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frÄgor genomfördes intervjuer av anstÀllda pÄ denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida.Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av mÄluppfyllelse.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Vi har undersökt hur kaffeföretagen Löfbergs lila, Gevalia, Lavazza och Illy arbetar med CSR pÄ olika sÀtt för att urskilja om det finns en koppling till företagsstorlek, plats i vÀrdekedjan och om det finns nÄgra kulturella skillnader som gör att företagen satsar olika pÄ CSR..

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig pÄ den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjÀlp av olika teorier som har med förÀndringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv pÄ förÀndring legat tillgrund för analyserna.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lÀrarna pÄ omvÄrdnadsprogrammet upplever att de anvÀnder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var ocksÄ att se om lÀrarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuat Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ fyra olika skolor i SkÄne. Jag hade tre frÄgestÀllningar ? Hur upplever lÀrarna att de tar till vara den mÄngkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lÀrarna att de anvÀnder nÄgon medveten metodik för interkulturellt lÀrande? ? Hur vÀl Àr lÀrarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det rÄder konsensus mellan lÀrarna i frÄgan om elevernas kulturella bakgrund behövs och anvÀnds i undervisningen. Den kulturella bakgrunden vÀrdesÀtts högt av lÀrarna och de upplever ocksÄ alla att de lÄter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.

BakgrundTidigare studier visar pÄ en förÀndring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte lÀngre vara de som i högst utstrÀckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett dÀr individuellt erhÄllna resurser som tillgÄng till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik Àr inte sÄ vÀl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gÀller det politiska deltagandet Àven kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller Àr ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data frÄn undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-Äringar Är 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

 Bakgrund :I en allt mer mÄngkulturellt prÀglad vÀrld stÀlls sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med mÀnniskor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mÄngfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvÄrdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan mÀnniskor och tillÀmpas genom socialisationsprocessen och dÄ klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstÄ i omvÄrdnaden av patienter med smÀrta. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa kulturella faktorer som pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med smÀrta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie dÀr artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.