I denna studie belyses och analyseras niondeklassares förestÀllningar om fenomenet sexualitet. FrÄgorna som behandlas Àr dels vilka förestÀllningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhÄllanden som ungdomarna sjÀlva lyfter fram som viktiga för hur dessa förestÀllningar har formats. I analysen belyses Àven eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars förestÀllningar. Studien grundar sig pÄ material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De förestÀllningar som ungdomarna gav uttryck för nÀr det gÀllde sexualitet handlar framför allt om kÀrlek, sex, sexuell lÀggning och moraliska aspekter..

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i den tekniska evolution som har skett i affÀrssystemens vÀrld. Syftet var att undersöka och beskriva implementat-ionsfasen av ett Enterprise Resource Planning System som tillhandahÄlls som en tjÀnst via internet. Fokus var att identifiera framgÄngsfaktorer för implementationen med hjÀlp av ett fallstudiebaserat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr tonvikt legat pÄ intervjuer och andrahandsmaterial. Undersökningen visade att bland annat valet av ett för organisationen passande system, en omfattande verksamhetsanalys, implementeringshjÀlp av konsulter samt anpassning av affÀrsprocesser Àr viktiga faktorer för en framgÄngsrik implementation. DÀrtill sÄg vi att en tydlig projektplan, en Project Champion och dedikerade resurser ocksÄ var viktiga faktorer för framgÄng..

Studien tar sin utgÄngspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus Àr pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskÀnsla och sjÀlvbild genom ett medvetet arbetssÀtt dÀr elevens bakgrund, kultur och sprÄk uppmÀrksammas. Ett delsyfte Àr att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhÄllningssÀtt, till elevers kulturella bakgrund och modersmÄl som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar pÄ ett tydligt samband mellan pedagogens förhÄllningssÀtt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lÀrare) pÄverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig sjÀlv som en spegelbild, genom andra.

Studiens syfte Àr att undersöka arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anstÀllda med korttidskontrakt pÄ ett företag som arbetar med sÄdana praktiker. De formulerade frÄgestÀllningarna Àr: Hur anser anstÀllda med korttidskontrakt att deras arbetsmotivation pÄverkas av de osÀkra arbetsförhÄllandena? Vilka motivationsfaktorer Àr viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger pÄ intervjuer genomförda med 6 respondenter pÄ ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen bestÄr av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvÄfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nÀmnda teorier har legat till grund för databearbetningen.Ur resultatet kan utlÀsas att anstÀllda med osÀkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Det finns starka skÀl att tro att pengar spelar mer Àn enbart en materiell roll för vÄra organisationers styrning, utveckling och beteende. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att det finns en annan sida av myntet som Äberopar pengars symboliska vÀrden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstÄ pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett vÀsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjÀlp av ett kulturellt perspektiv pÄ organisation och ledning kan vi alltsÄ förstÄ hur vi kan skapa ett system som ökar de anstÀlldas prestation och organisationens effektivitet.  Den ÄterstÄende frÄgan Àr hur vi praktiskt gÄr tillvÀga.Syftet för uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen kan gÄ tillvÀga för att skapa att belöningssystem baserat pÄ kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gÄ tillvÀga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fÀltstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig frÄn deltagande vid företag X.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta omrÄde att skriva om, att försöka fÄ kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta Àr ocksÄ syftet och frÄgestÀllningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar pÄ skillnader mellan grupp och individinriktade samhÀllen, och de problem det kan innebÀra att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrÄn dess inverkan pÄ individen, och utifrÄn individens stÀllning till det allmÀnna. Vidare berörs skillnader i rÀttssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhÀllet vedertagna systemet kÀnns otillgÀngligt.

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhÄllningssÀtt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes pÄ tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes en mall med förskrivna frÄgor. Den valda ansatsen Àr fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrÄn informanternas utsagor.

I populÀrkulturen finns en idé om en ja-kultur som Àr utmÀrkande för dagens samhÀlle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga mÀnniskors förhÄllningssÀtt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sÀgande, samt hur de kulturella koder som existerar pÄverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 Är intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp Àr i en process dÀr de vill etablera sig i olika sammanhang och dÀrmed reflekterar över hur de förhÄller sig till, samt bemöter, de krav och förvÀntningar som stÀlls.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslÀrare lÀrlingselever. Detta innebÀr att olika yrkeslÀrare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslÀrare pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. VÄra frÄgestÀllningar var vad yrkeslÀrarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslÀrarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslÀrare och handledare i gymnasial lÀrlingsutbildning. De intervjuade var verksamma pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlÀnda elevers sprÄkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i nÄgra förberedelseklasser. Stu-dien avsÄg dels att belysa hur deras lÀrare arbetade med fokus pÄ medvetenhet om sprÄkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklÀrande. Den avsÄg ocksÄ att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frÄgestÀllningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste tvÄ Ären har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vÄrd. Genom att fokusera pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av vad som Àr viktigt i livets slutskede sÄ kan en vÀrdig död frÀmjas. VÀrdighet Àr ett begrepp som Àr komplext och saknar konsensus inom vÄrden. Det Àr Àven ett begrepp som Àr centralt inom vÄrdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en vÀrdighetsmodell för att försöka göra begreppet vÀrdighet mer förstÄligt och utifrÄn denna modell skapades interventionen vÀrdighetsterapi. Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur vÀrdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av vÀrdighetsterapi. Metod: Den metod som anvÀnds Àr litteraturöversikt.

I bemötandet finns mÄnga olika aspekter och har stor pÄverkan nÀr sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet Àr sjukgymnastens förstÄelse för patienten. MÄnga nya invandrare kommer till Sverige varje Är och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och dÀrmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara vÀrdefullt att förstÄ vad som pÄverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primÀrvÄrdsjukgymnasters upplevelser av vad som pÄverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet pÄverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbÀttras. Metod: Intervjuer med sex primÀrvÄrdssjukgymnaster i Norrbotten som trÀffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriÀr.

Denna uppsats behandlar svenska smÄföretags val av revisor. Syftet Àr att förklara vilka faktorer som Àr viktiga vid valet av revisor, samt om dessa faktorer pÄverkas av smÄföretagens storlek och bransch. Uppsatsen har ett analytiskt synsÀtt och baseras pÄ en telefonenkÀt med 100 slumpvis utvald smÄföretag. Svarsfrekvensen uppgick till 51 %. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt och utgÄr frÄn marknadsföringsteorier, relationsteorier, konkurrensteorier samt tidigare studier inom omrÄdet.

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.