Kriminell kultur?
Om individens ställning i samhället, och dess betydelse för brottslighet bland invandrade svenskar
Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt. Även invandrarungdomars syn på de svenska myndigheterna behandlas i korthet. Diskussionen i slutet av rapporten redovisar mina egna åsikter efter arbetet, där jag kommer fram till att kulturella skillnader förmodligen inte är utslagsgivande när det gäller kriminalitet bland invandrare, men att skillnaderna tillsammans med vissa andra faktorer troligtvis kan vara en del av en förklaring. Vidare tar jag upp min syn på vad man som polis kan göra åt problemet, utifrån det jag skrivit i rapporten. Slutsatsen blir då att inte mycket finns att göra åt de kulturella skillnaderna, eller de mekanismer som de kan styra, men att en del troligen kan göras åt de andra faktorer som kan göra invandraren kriminell. Detta blir enligt mig i stort samma åtgärder som gäller för att förebygga att vem som helst, oavsett kulturell bakgrund, begår brott.