Vem bryr sig om vad de kan? En fallstudie bland nyanlända elever i förberedelseklasser om kulturmöten i matematikundervisningen
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser. För att förstå och tolka empirin användes en matematikdidaktisk teori, ur ett interkulturellt och flerspråkigt perspektiv. Bakom syftet låg en önskan att undersöka hur en matematikdidaktisk teori, ur ett inter-kulturellt och flerspråkigt perspektiv kan fungera i praktiken. Till grund för detta teoretiska ramverk låg en sociokulturell syn på lärande. Studien hade en etnografiskt inspirerad forskningsansats. Metod: Vid matematikundervisningen var eleverna organiserade i fyra åldersblandade grupper om fyra till nio elever med olika modersmål. Undervisningen i två av matematikgrupperna, samt några morgonsamlingar i klasserna observerades vid fyra tillfällen. Tre elever i varje grupp och deras lärare intervjuades. Informella samtal fördes även med studiehandledarna som var närvarande under observationerna. Dokument som elevarbeten, tester och läroböcker i matematik analyserades. En triangulering av metoder användes alltså. Begreppet innebär att något betraktas ur flera synvinklar, vilket var avsikten i denna studie.Resultat: Grupperna var små och lärartätheten hög. De två lärarna som studerades hade behörighet att undervisa i matematik och svenska som andraspråk. Flera lärare var flerspråkiga och använde den kompetensen i undervisningen. Lärarna anpassade matematikundervisningen till varje elevs språkliga och kulturella bakgrund genom att översätta matematiska begrepp till modersmålet med hjälp av studiehandledare, kamrater, google översätt och lexikon. Medvetenheten om vilka språkliga och kulturella skillnader i matematiken som fanns var relativt låg, både hos elever och hos lärare, även om de visste att det fanns skillnader. Elevernas språkliga utveckling prioriterades före den matema-tiska utvecklingen. Lärarna bedömde den matematiska förmågan med hjälp av samtal med elever och föräldrar, diagnoser och studiehandledaren. Elever i behov av stöd i matematik fick stöd av läraren, men specialpedagogisk kompetens saknades. Tillgången till laborativt material och modern teknik var bristfällig. Lärarna använde ett språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen. Klassrumsmiljön var tillåtande, rutiner och repetition användes genom lek och spel. Läraren använde sig av en språklig stöttning i närmaste utvecklingszonen genom en ständig kommunikation lärare-elev och elev-elev. Lärarna visade stor professionalism genom att lägga den kognitiva nivån på en individanpassad nivå, men konkretionsnivån kunde vara högre för eleverna i behov av särskilt stöd i matematik.