Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat stÀndigt varje Är. Sjuksköterskan behöver ofta vÄrda invandrarpatienter i dagens mÄngkulturella samhÀlle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förstÄelse för hur invandrarpatienter upplever sin hÀlsa.SYFTE: Syftet Àr att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av hÀlsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats anvÀndes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sÀmre hÀlsa efter migrationen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.

Den teoretiska bakgrunden bygger pÄ de i litteraturen tydliga grundstenarna för andrasprÄksinlÀrning, vilka Àr varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andrasprÄksinlÀrning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jÀmförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angÄende vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andrasprÄksinlÀrning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det dÀrmed kan underlÀtta svenska som andrasprÄksinlÀrning. Studien grundade sig pÄ intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre Äldrar i ett mÄngkulturellt omrÄde.

VÄrt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö för alla barn pÄ förskolan. De delar vi finner viktiga utifrÄn litteraturen för att skapa en god lÀrmiljö Àr att som lÀrare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlÀrning skall kunna ske, dÀr lÀrares förhÄllningssÀtt och kompetenser har stor betydelse. I detta har ocksÄ samarbetet med förÀldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda pÄ vad som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö har vi intervjuat lÀrare pÄ förskolan. UtifrÄn intervjusvaren Àr det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser Àr viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

I denna uppsats undersöks viktiga framgĂ„ngsfaktorer vid internationell expansion pĂ„ tillvĂ€xtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jĂ€mförs med utgĂ„ngspunkt i ett teoretiskt ramverk dĂ€r Uppsala-modellen stĂ„r i centrum, kompletterad med grundlĂ€ggande teoretiska förutsĂ€ttningar avseende egna etableringar respektive företagsförvĂ€rv samt avseende tillvĂ€xtmarknader. Studien inriktar sig pĂ„ huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget bestĂ„r av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgĂ„ngsfaktorer som analysen resulterar i Ă€r:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för bĂ„da företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att vĂ€xa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att Ă€ga bĂ„de försĂ€ljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter Ă€r generellt sett viktiga inom ett land.VarumĂ€rket och att synas Ă€r viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap frĂ„n det relevanta nĂ€tverket Ă€r nödvĂ€ndigt..

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Hur vi Àn lever vÄra liv sÄ pÄverkar det alltid naturen runt omkring oss pÄ nÄgot sÀtt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utstrÀckningar inverkar pÄ naturen. Idag pÄgÄr en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som mÀnniskors fotavtryck har satt pÄ Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utstrÀckning beror pÄ vÄra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har pÄbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hÄllbara samhÀllen.I det hÀr arbetet jÀmförs tvÄ aktörers texter angÄende deras relation till naturen.

Syftet med examensarbetet var att formge en armatur som Àr mer intressant Àn de som i huvudsak hÀnger i ett konferensrum. Att göra nÄgot som Àr spÀnnande att betrakta som artefakt i sig, inte bara som ljuskÀlla.Men det var Àven viktigt för mig att se hur det Àr att arbeta som formgivare med ett företag.Min metod bestod av att undersöka verkliga konferensrum och prata med de som anvÀnder dem. Det viktiga var att utgÄ frÄn anvÀndaren och platsen.I min prototyp anvÀnde jag plÄt, men materialet Àr inte det viktiga i min produkt, tyngdpunkten ligger pÄ dess form.I mitt skissande utgick jag frÄn en bro, den i sin tur övergick till en vattenvÄg som blev som en illusion ? en armatur som Àr förÀnderlig beroende pÄ var man stÄr nÀr man betraktar den.Resultatet, blev en för ögat, tilltalande armatur som i dubbel bemÀrkelse kan lysa upp ett konferensrum..

Huvuddelen av plommonproduktionen i Sverige Àr Prunus domestica-sorter och stora produktionssorter Àr Herman, Opal, Victoria och Jubileum. De olika sorterna ha olika mognadstid och bördighet. Plommonen mognar fram under augusti-september och fruktens korta hÄllbarhet gör att plommonproduktionen har minskat i Sverige de senaste Ären eftersom odlarna inte hinner sÀlja frukten under den korta perioden. Genbanker har stort ansvar att bevara det mest intressanta och vÀrdefulla av vad som vÀxer i Sverige. De vÀxtgenetiska resurserna i genbanken har stor betydelse för att förbÀttra plommonen med hÀnsyn till bland annat kommande klimatförÀndring och sjukdomar.

Syftet med studien var att granska och sammanstÀlla kvalitativa artiklar för att fÄ kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förstÄelse man som sjuksköterska bör ha, dÄ man möter och vÄrdar döende patienter frÄn andra kulturer och religioner Àn sin egen.Vi ville Àven fÄ veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har pÄ döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehÄller de saker som teoretiker tycker Àr viktiga för mÀnniskor nÀr de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vÄrt mÄl var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, frÄn hela Sverige in och granskades med mÄlet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansÄg viktiga och om de baserat pÄ detta kunde anses vara bra eller dÄliga. Efter vÄr studie har vi sett en tendens pÄ hur krisplanerna Àr utformade enligt de frÄgor vi stÀllde till dem. Denna tendens visar tyvÀrr pÄ att krisplanerna i Sverige Àr undermÄliga nÀr det gÀller sÄvÀl efterarbete som bemötande i kris..

Bakgrund: BarnhÀlsovÄrden spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhÀlsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förÀlder som Àr född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger ocksÄ att svÄrigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som pÄverkar BVC-sköterskans transkulturella vÄrdrelationer med invandrarfamiljer i BarnhÀlsovÄrden. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vÄrdar svÄrt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svÄrvÀrderade symtom, dÀr Àven etiska och kulturella aspekter ingÄr. I en allt mer personcentrerad och mÄngkulturell vÄrdmiljö ökar förvÀntningar och krav pÄ sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvÄrd i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvÄrdnadshandlingar.Metod: Studien baseras pÄ sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under vÄren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkÀnslor i samband med obotlig sjukdom hör nÀra samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkÀnslor kunde enligt sjuksköterskorna vara sÄvÀl kulturellt som individuellt betingat.