Systemförvaltning kostar mycket pengar och det Àr dÀrför viktigt att den fortgÄr utan att konflikter försvÄrar arbetet. För att minska risken för konflikter nÀr systemförvaltning skall ske bör diskussioner Àga rum. Diskussionerna skall Àga rum mellan de tvÄ organisationerna som Àr inblandade i systemförvaltningen, dels kunden, de som anvÀnder systemet, dels leverantören som utför systemförvaltningen. Dessa diskussioner bör avslutas med ett avtal som skall ligga till grund för uppföljning samt att styra upp konflikter om det trots diskussionerna uppstÄr konflikter. I de fall sÄdana hÀr diskussioner skall Àga rum för en anvÀdndarmiljö dÀr flera personer anvÀnder samma datorer finns det frÄgestÀllningar som Àr viktiga att diskutera innan avtal skall skrivas mellan kund och leverantör..

FörsÀljning har alltid varit en del av företag men har blivit mer uppmÀrksammat och betydelsefullt pÄ senare tid. För att företag ska generera mycket pengar krÀvs ofta en bra försÀljningsenhet varpÄ toppsÀljare kommit att bli en central del i affÀrsverksamheter. Den hÀr studien Àr en beskrivning av hur toppsÀljare sjÀlva upplever varför de presterar mycket bÀttre Àn andra. Tio deltagare bestÄende av försÀljare med olika bakgrunder djupintervjuades och data bearbetades genom en kvalitativ tematisk analys. I resultatet framkom att vissa faktorer upplevs viktiga för att lyckas som toppsÀljare.

VÀrlden idag kÀnnetecknas av att vara en global arbetsplats dÀr landsgrÀnser inte utgör ett hinder för att mÀnniskor frÄn olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrÄn ett ledarskapsperspektiv och se pÄ hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. UtifrÄn tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gÄtt till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött pÄ samt vilka lÀrdomar de svenska cheferna tar med sig frÄn sitt uppdrag.Uppsatsen Àr en empirisk studie som Àgt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmÄgan att kunna anpassa sitt perspektiv pÄ organisation och ledarskap samt sin mÀnniskosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag Àr det viktigt att lÀra sig om den kultur som kÀnnetecknar ens nya arbetsplats.

Att införa ett nytt produktionssystem Àr ett stort projekt som pÄverkar arbetssÀttet för en stor del av de anstÀllda i ett företag. Detta gör att det finns mÄnga ytor dÀr problem kan uppstÄ och viljor kollidera. Stora förÀndringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och dÀrigenom skapa osÀkerhet och ovilja gentemot förÀndringen.Denna rapport Àr tÀnkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hÀnsynstaganden som mÄste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgÄngsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa mÀnniskor Àr positiva till lean och varför vissa Àr kritiska. Vilka aspekter Àr det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar pÄ att medarbetarna finner grundlÀggande drag inom lean, sÄsom stÀndiga förbÀttringar samt medarbetarnas möjlighet att sjÀlva vara med och pÄverka, som positiva.

Syfte/problemstĂ€llningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild gĂ„r att urskilja nĂ„gra globala och kulturella influenser i utvalda reportage frĂ„n magasinet Elle Decoration, frĂ„n fem olika lĂ€nder. Vi studerar Ă€ven skiljelinjerna mellan vad som Ă€r privat och vad som Ă€r offentligt genom framstĂ€llningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och JĂŒrgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning dĂ€r en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framstĂ€llning.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att se hur kunskap överförs och information hanteras frÄn svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men Àven att se vilka problem som kan uppstÄ nÀr dessa processer genomförs. Författarna vill Àven utreda vilken informationshantering som Àr mest effektiv samt om det uppstÄr nÄgra problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmÀnna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land Àr de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag vÀljer att investera i varierar. De tio senaste Ären har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag Àr Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. NÀr utlÀndska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utlÀndska företagen men innebÀr Àven en utmaning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. DÀrefter fokuserar undersökningen pÄ tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som pÄ olika sÀtt varit framstÄende i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger pÄ vilket nyhetsvÀrde Dawit Isaak haft, hur det förÀndrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fÄtt pÄ dagordningen.I den tidiga rapporteringen anvÀnde tidningarna benÀmningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avstÄndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 dÄ Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak.

Bakgrund: I början pÄ 80-talet vÀcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mÀngd böcker inom Àmnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har Àven fusioner och företagsförvÀrv blivit allt vanligare och nÄdde under 90-talet rekordnivÄer. NÀr ett företag gÄr samman med ett annat eller blir förvÀrvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebÀra att företagen har vÀldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslÄs kan kulturskillnader lÀtt leda till spÀnningar som kan urholka fusionen eller förvÀrvet. Efter en fusion eller ett företagsförvÀrv mÄste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad.

Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. AlltsÄ blir betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting viktigt dÄ det pÄverkar den sociala praktiken, i frÄga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ svensk nyhetsmedias framstÀllning av invandrarkvinnan. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i sÄ fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett vida diskuterat Àmne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet Àr vÀldigt brett, vilket försvÄrar arbetet för företag att definiera, samt förstÄ innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affÀrssamhÀlle mycket externa pÄtryckningar frÄn diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa pÄtryckningar varierar Àven geografiskt i vÀrlden eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis vÀrderingar och förvÀntningar, vilket ytterligare försvÄrar arbetet för multinationella företag. DÀrför har denna rapport fÄtt syftet med att undersöka hur MNF möter dessa pÄtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur sprÄkforskningen ser pÄ andrasprÄkselevers möjligheter att lÀra ett nytt sprÄk. Vi har sökt svar pÄ hur lÀrare som arbetar med andrasprÄkselever ser pÄ elevernas sprÄkutveckling och om de Àr medvetna om de sprÄkliga kravsom stÀlls pÄ eleverna i Àmnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har anvÀnt oss av endeduktiv metod och kvalitativa intervjuer.Resultatet av intervjuerna med personer inom andrasprÄksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö Àr viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör sessom resurser i andrasprÄksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lÀrarna av ökade kunskaper om sprÄkets betydelse i Àmnesundervisningen.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

Bakgrund: MÄngkulturella samhÀllen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra vÀrderingar, seder och levnadssÀtt Àn de som Àr vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar Àven ett nytt sjukdomspanorama med krav pÄ sjukvÄrden som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hÀlso- och sjukvÄrdslagen skall all vÄrd ges pÄ lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvÄrdnadsteori gÄr ut pÄ att en professionell, kulturellt anpassad omvÄrdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhÄllningssÀtt och med kulturell medvetenhet hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vÄrdpersonal och hur detta pÄverkar vÄrden.