Trots att EU-lÀnderna numera har samma formella redovisningsregler hÀvdar flera forskare att skillnader kvarstÄr. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan lÀnder och kopplar dessa skillnader till varierande Àgarstrukturer respektive skiftande kulturella vÀrderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar vÀrdering av vÀxande skog. Vi gör en kartlÀggning av hur skogsbolag frÄn 7 olika lÀnder vÀrderar sin skog. KartlÀggningen görs i tvÄ steg, för det första undersöker vi vilken vÀrderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillÄter tre olika) och för det andra undersöker vi vÀrdeförÀndringarnas storlek Är för Är.

I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Vad Àr det egentligen i naturen som pÄverkar Àldres hÀlsa och hur pÄverkar det? Vilka faktorer Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljön vid ett Àldreboende? Detta Àr de första tvÄ frÄgestÀllningarna som besvaras i denna kandidatuppsats. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa, och som dÄ Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljöer kring Àldreboenden. Resultatet frÄn litteraturstudien har anvÀnts till ett förslag med förÀndringar pÄ utemiljön vid Àldreboendet Vidablick i Ronneby. Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgÀnglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. Àr viktiga i utemiljön kring Àldreboenden dÄ de leder till kÀnsla av trygghet, social gemenskap och det underlÀttar för Àldres orientering i bÄde tid och rum..

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga. För att belysa de hĂ€r aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anstĂ€llda anvĂ€nder dataprogrammen, pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstĂ„tt sedan datorn har införts. Vi föreslĂ„r ett antal förslag/förbĂ€ttringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssĂ€ttet..

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Den hĂ€r uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrĂ„n ett nerifrĂ„n-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyrĂ„kratiteorin. Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra och beskriva frontlinjebyrĂ„kraters myndighetsutövning, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ deras arbete med invandrarklienter. FrĂ„gan Ă€r i vad mĂ„n detta skiljer sig mellan de frontlinjebyrĂ„krater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhĂ€llet och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyrĂ„krater inom tvĂ„ kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser pÄ yrken och den egna framtiden pÄ arbetsmarknaden. Den teoretiska utgÄngspunkten för att undersöka detta Àr BrownŽs teori om kulturella vÀrderingar och arbetsvÀrderingar som styr individer i deras karriÀrsval. Metoden som uppsatsen bygger pÄ Àr kvantitativ, enkÀter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever pÄ tvÄ olika skolor i stockholmsomrÄdet. I resultatet framgÄr att yrken med hög status Àr de yrken som traditionellt sÀtt har hög status och Àr vÀlkÀnda yrken internationellt. En slutstats som kan dras Àr att vid en begrÀnsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriÀrutvecklingen genom en samverkan mellan vÀrderingar och sociala faktorer.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

Uppsatsen bygger pÄ den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade smÄskollÀrarinnor frÄn Norrköpings smÄskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan lÄta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lÀrarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För nÄgra Är sedan skÀnktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lÀrarinnornas första arbetsÄr och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.

I dagens samhĂ€lle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgĂ„ngspunkter i förvĂ€ntningar utifrĂ„n kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgĂ„ngspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet pĂ„verkar vĂ„ra liv överallt. Det Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„tagligt pĂ„ alla nivĂ„er i samhĂ€llet, sĂ„vĂ€l pĂ„ individnivĂ„ som pĂ„ strukturell nivĂ„, sĂ„ledes gĂ„r det att urskilja att etnicitet Ă€r tĂ€tt knutet till maktstrukturer. Etnicitet Ă€r nĂ€rvarande i vĂ„r vardag och Ă€r idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att anvĂ€nda för att fĂ„ ökad kunskap om vĂ„rt samhĂ€lle och de individer och grupper som lever i det.Johanna KöpsĂ©ns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att Ă€ven svenskhet Ă€r etnicitet. GĂŒnay Dogans bidrag diskuterar hur förĂ€ldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhĂ„ller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flersprÄkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie pÄ tvÄ olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansÄg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhÄllningssÀtt kunde frÀmja men ocksÄ hÀmma barns utveckling och lÀrande. Resultatet visade Àven att förskolans miljö och sÀttet pedagogerna organiserade verksamheten pÄ, kunde frÀmja ett interkulturellt lÀrande, i vilket barns kulturella bakgrund och sprÄk sÄgs som resurser och kunde tas till vara pÄ i lÀrandet.