Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation Àr en process som bÄde sÀndare och mottagare deltar i och omfattar sÄvÀl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa kÀnslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan anvÀnda sprÄket. NÀr det finns en brist i förstÄelsen mellan patient och vÄrdare kan detta pÄverka relationen mellan vÄrdare och patient och dÀrmed ocksÄ vÄrden av patienten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vÄrdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrÄn vÄrdare och patient perspektiv.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

God djurhĂ€lsa Ă€r en förutsĂ€ttning för avkastning och produktion. En viktig del i djurhĂ€lsan Ă€r djurhĂ„llningen och hur den bedrivs. Studien tar upp och jĂ€mför konventionell djurhĂ„llning i Sverige med den traditionella djurhĂ„llning som Massajer bedriver i Östra Afrika. Studien baseras pĂ„ genomgĂ„ng av vetenskapliga artiklar, myndigheters webbplatser och personliga intervjuer med djurĂ€gare och försöker identifiera de största bidragande risker för djuren som de olika djurhĂ„llningssĂ€tten utsĂ€tts för. Fokus vid identifiering av hĂ€lsorisker har hos bĂ„da djurhĂ„llningssĂ€tten legat pĂ„ vanliga sjukdomar, rovdjursproblematik och klimat.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar tvÄ perspektiv pÄ ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oförÀnderliga och dÀrför samma i alla situationer. I kontrast till detta stÄr det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att pÄvisa att dessa tvÄ ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de hÀr perspektiven för att se om och hur de fÄr stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som Àr svenska ledare med mÄnga Ärs erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslÀrare och modersmÄlslÀrare har pÄ kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter som de anser finns pÄ vardaglig basis i skolan. Jag ville Àven undersöka lÀrarnas syn pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet. De frÄgestÀllningar som behandlas i examensarbetet Àr följande. Vilken syn har lÀrarna pÄ kollegial samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare? Vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter för samverkan ser lÀrarna? Hur ser lÀrarna pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr samtliga lÀrare varav fyra stycken Àr klasslÀrare och tre stycken Àr modersmÄlslÀrare.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.

Trots att EU-lÀnderna numera har samma formella redovisningsregler hÀvdar flera forskare att skillnader kvarstÄr. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan lÀnder och kopplar dessa skillnader till varierande Àgarstrukturer respektive skiftande kulturella vÀrderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar vÀrdering av vÀxande skog. Vi gör en kartlÀggning av hur skogsbolag frÄn 7 olika lÀnder vÀrderar sin skog. KartlÀggningen görs i tvÄ steg, för det första undersöker vi vilken vÀrderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillÄter tre olika) och för det andra undersöker vi vÀrdeförÀndringarnas storlek Är för Är.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför företag har valt att anvÀnda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin Àr egenskaper som portabilitet, omrÄdesspecifikt format, informationsbestÀndighet, struktur, ÄteranvÀndning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det Àr dessa egenskaper som företagen tittat pÄ nÀr de valt att anvÀnda sig av XML. VÄr undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som anvÀnder sig av XML. I analysfasen anvÀnde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det hÀr arbetet anvÀnds begreppet kultur för mÀnniskor frÄn ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i vÀrlden vilket leder till en stor blandning av mÀnniskor frÄn olika kulturer, detta stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. Att möta och vÄrda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund Àn dem sjÀlva kan vara nÄgot av det svÄraste en sjuksköterska kan stÀllas inför.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter frÄn olika kulturer inom den palliativa vÄrden.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr Ätta vÄrdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehÄll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.