Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer nÄgon gÄng i livet att drabbas av ryggsmÀrta. RyggsmÀrta Àr en av de största anledningarna till att patienterna söker vÄrd vilket stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med lÄngvarig ryggsmÀrta upplever möten med vÄrdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gÄng har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts. Detta resulterade i tvÄ presenterade kategorier.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer pÄverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier pÄ en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ÀmnesomrÄde. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 8-10 deltog i studien.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsÀtt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, dÄ det saknas litteratur inom detta omrÄde. Med utgÄngspunkt frÄn systemsynsÀttet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjÀlp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frÄgestÀllningarna. Storytelling kan enkelt sÀgas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en kÀnsla eller en emotionell upplevelse via text, nÄgot som idag Àr allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg.

Den hÀr rapporten som genomförts vill belysa hur samhÀllskunskapslÀrare ser pÄ sin egen neutralitet nÀr det gÀller undervisning i politik. Den politiska arenan hÄller pÄ att förÀndras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I mÄnga lÀnder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likasÄ i Sveriges riksdag.För mÄnga Àr det svÄrt att förstÄ hur och varför de fÄr ett sÄdant stort stöd och det jag delvis vill uppnÄ med den hÀr rapporten Àr att visa pÄ hur komplicerat det kan vara att undervisa pÄ ett neutralt sÀtt om politik nÀr det uppkommer aktörer pÄ den politiska arenan som uppenbarligen inte stÄr för de demokratiska vÀrden som skolan vilar pÄ.För att visa hur komplicerat det Àr har jag intervjuat aktiva samhÀllskunskapslÀrare som ger sin syn pÄ neutralitet, svarar allmÀnt om politik i undervisningen och dÀrefter har de fÄtt ett par djupare frÄgor om de tror att det Àr möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lÀrare.Resultatet Àr svÄrdefinierat men kortfattat kan man sÀga att lÀrare anser att neutralitet i undervisningen Àr att förmedla de demokratiska vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheter som skolan vilar pÄ. 3 av 4 lÀrare anser ocksÄ att man ska kunna bli frÄntagen sin tjÀnst om man överför sina politiska Äsikter pÄ eleverna om de avviker frÄn de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna och de mÀnskliga rÀttigheterna samt bryter mot lagar och regler..

Jag har valt att undersöka hur man som pianist pÄ ett hÄllbart och effektivt sÀtt, nÄr ett konsertfÀrdigt resultat pÄ utsatt tid. Jag har med hjÀlp av en processdagbok undersökt, analyserat och reflekterat över min egen inlÀrningsvÀg. Jag har ocksÄ sökt information genom att tillÀgna mig andras erfarenheter med hjÀlp av en lÀst bok samt en intervju med en verksam pianist..

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Tidigare forskning visade att omhÀndertagande möten med sjuksköterskan stÀrkte patientens sjÀlvbild och skapade kÀnslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhÀndertagande skapade kÀnslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vÄrd. Det var inte lÀtt att vara anhörig till nÄgon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut.