I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lÀrare uppfattar sin lÀrarroll och hur de pÄverkas av olika faktorer i omvÀrlden. För att undersöka detta har vi stÀllt följande frÄgor; Hur uppfattar lÀrarna sin egen roll? Vad tror lÀrarna pÄverkar deras roll? Hur förhÄller sig lÀrarna till omvÀrldsfaktorer som kan tÀnkas pÄverka lÀrarrollen? Hur förÀndras lÀrarrollen om den pÄverkas av omvÀrldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper sÄsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar Àven tidigare svensk forskning kring lÀrarrollen och relaterar vÄra resultat till den.Det mest vÀsentliga i uppsatsen Àr de intervjuade lÀrarnas egen uppfattning och upplevelse av lÀrarrollen. För att undersöka lÀrarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

I Uddevalla kommun fÄr blivande förÀldrar en utbildning ?Mat för smÄ magar? som Àr en teoretisk och praktisk utbildning om hur man lagar egen barnmat. Kursen Àr ett stöd i den information som barnavÄrdscentralen tillhandahÄller. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera kursen ?Mat för smÄ magar? samt ta reda pÄ om kursen uppfyller de framgÄngsfaktorer/mÄl som ingÄr i kommunens hÀlsoplan.Den hÀr uppsatsen Àr en mÄlrelaterad utvÀrdering pÄ uppdrag av HushÄllningssÀllskapet och HÀlsopolitiska rÄdet i Uddevalla kommun.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

Denna uppsats kommer undersöka om det finns ett samband mellan lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse pÄ surfplattan iPad. Det kommer att försöka faststÀllas om lÀsförstÄelse Àr bÀttre pÄ iPad eller papper, och om deltagarnas egen lÀsupplevelse reflekterar deras lÀsförstÄelse vid lÀsning av en kortare text. Hypotesen i uppsatsen var att deltagarna antog att den traditionella lÀsning pÄ papper var bÀttre Àn lÀsning pÄ Ipad, vilket inte nödvÀndigtvis stÀmmer. Det undersöktes Àven om anvÀndarvana hade nÄgon inverkan pÄ lÀsförstÄelsen pÄ iPad. I undersökningen fick mÄlgruppen, som bestod av medieteknikstudenter, lÀsa tvÄ texter och dÀrefter svara pÄ tillhörande frÄgor, en text pÄ papper och en pÄ iPad.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjĂ€lper till med detta. Metoden bestĂ„r av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehĂ„ll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frĂ„geschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frĂ„gor som gĂ„r in djupare pĂ„ en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Syftet med detta arbete var att pÄ ett tydligt sÀtt beskriva respondenternas upplevelse av anstÀllningsotrygghet för ca 7 Är sedan. Hur detta har pÄverkat deras hantering och upplevelse av liknande hÀndelser i efterhand. Förteorierna som vi anvÀnde i vÄr bakgrund var bland annat det faktum att mÄnga mÀnniskors anstÀllningar har blivit osÀkra och förÀnderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vÄr fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och kÀnslan av sammanhang.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Bakgrund. Enligt hÀlso-sjukvÄrdslagen ska vÄrden sÄ lÄngt det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten. VÄrt mÄl Àr att skapa en trygg och individanpassad vÄrd, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara vÀlinformerad och att mötas med respekt Àr en rÀttighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vÄrden stÀlls större krav pÄ sjuksköterskans kunskap gÀllande patientdelaktighet. Syfte.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som frÀmjar alternativt hÀmmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som pÄverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vÄr teori för lÀsaren. Vi har försökt att med hjÀlp av redan befintliga teorier och olika synsÀtt styrka vÄr egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. VÄr övergripande hypotes utgÄr frÄn revisorernas oberoende.

Under vÄr undersökning har vi tagit del av en artikel och tre rapporter som pÄ olika sÀtt granskar studie- och yrkesvÀgledningen inom grundskolan. I granskningen av studie- och yrkesvÀgledningen enligt rapporterna framkommer det bland annat att antal skolor och antalet elever som en studie- och yrkesvÀgledare ansvarar för kan pÄverka kvaliteten pÄ vÀgledningssamtalet. För att bilda oss en egen uppfattning om det som framgÄr valde vi att undersöka vilken uppfattning respondenterna har om det som lyfts upp i rapporterna. Syftet med undersökningen var att se om huruvida antalet elever pÄverkar kvaliteten pÄ vÀgledningssamtalet samt vilka andra faktorer som pÄverkar kvaliteten pÄ vÀgledningssamtalet. Vi valde den kvantitativa metoden och webbenkÀter som undersökningsmetod för att besvara vÄra frÄgor.

VÄrt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de Àldre pÄ ett Àldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att frÀmjalivskvaliteten genom delaktighet.FrÄgestÀllningv? Hur ser de Àldre pÄ sin delaktighet?v? Hur ser de Àldre pÄ sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef pÄ möjligheten i att frÀmja de Àldres livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur pÄverkas de Àldres livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de Àldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör Äldrande, livskvalitet ochdelaktighet. I vÄr analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.VÄrt resultat visar att den Àldres livskvalitet i hög utstrÀckning pÄverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck pÄ olika sÀtt dÀr Äterkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvÄrdnad samt inflytande översin egen omvÄrdnad.

Syftet med denna studie var att undersöka de anstÀlldas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av VÀxjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade pÄ stödet för fusionen. En enkÀtundersökning gjordes med ett slumpmÀssigt urval med 185 deltagare varav 95 var frÄn VÀxjö universitet och 90 frÄn Högskolan i Kalmar. EnkÀten var baserad pÄ fem mÀtinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförÀndringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstÄnd mot förÀndring. Resultatet visade att motstÄnd mot förÀndring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.