I denna C-uppsats har vi undersökt hur lÀrare i förskolan ser pÄ sin egen roll gÀllande barns sprÄkliga utveckling samt i vilken mÄn förskollÀrarna anser att inomhusmiljöns utformning kan pÄverka sprÄkutvecklingen pÄ ett positivt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och gör för att erbjuda möjligheter till barns sprÄkliga utveckling. Valet av metod föll pÄ kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i tvÄ frÄgestÀllningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring sprÄkutveckling i förskolan.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

Hur skapar man en berÀttarstil med högt tempo? I det hÀr gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finlÀndsk tv, utgÄende frÄn manusanalyser och narrativa teorier. Det fÀrdiga manuset anvÀnder sig av berÀttartekniker sÄsom Freytags pyramid och det sÀtt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berÀttarstil..

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som innebÀr att livssituationen för berörda personer förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i följande fem kategorier: Att Àndra kost- och motionsvanor, Att livet blir mer begrÀnsat och krÀvande, Att information och stöd Àr viktigt, Att kÀnna oro för behandling och komplikationer, Att ha kontroll över sin egen vÄrd. Litteraturstudien visade att personer Àndrade bÄde kost och motion pÄ grund av diabetes typ 2 och sÄg det som en utmaning och uppskattade livsstilsförÀndringarna som sjukdomen medförde. Sjukdomen sÄgs som en begrÀnsning och brist pÄ energi upplevdes.

Patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har rÀtt till en god omvÄrdnad. I omvÄrdnaden ingÄr det att sjuksköterskan har kompetens, vÄrdar etiskt och har förmÄgan att bemöta och skapa en god relation med patienten och nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors omvÄrdnad pÄ sjukhus. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 1999-2006. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys baserad pÄ Downe-Wamboldts analysmetod.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus pÄ det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare Àr syftet att med barns egna perspektiv pÄ lek synliggöra lekens meningsaspekter sÄ som barnen beskriver dem. Studien Àr kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjÀlp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjÀlp av teoretiska begrepp frÄn Bachtin, Øksnes och Huizinga.

Kulturella skillnader Àr vanliga och har alltid funnits. Inom hÀlso- och sjukvÄrd mÀrks detta allt mer och det kan dagligen uppstÄ problem pÄ grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebÀr att ha en förstÄelse för andra kulturer och Àr en förmÄga som krÀver tid och arbete för att uppnÄ. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vÄr egen kulturella kompetens efter fem veckors volontÀrarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi dÀr dagboksanteckningar efter en volontÀrperiod i Botswana analyserats.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra gymnasielever som har Svenska som andrasprÄk reflekterar kring sin egen sprÄkutveckling. Ett annat syfte Àr att fÄ en inblick i hur samma elever ser pÄ andrasprÄksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andrasprÄkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras sprÄkutveckling har skett. De kÀnner till olika inlÀrningsmetoder, Àven om de inte alltid aktivt anvÀnder sig av dem.

SAMMANFATTNING: Ätstörningar Ă€r ett allt vanligare problem bland yngre mĂ€nniskor i vĂ„rtsamhĂ€lle. FörĂ€ldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte sjĂ€lva drabbas avohĂ€lsa. Syftet med vĂ„r studie var att belysa förĂ€ldrars upplevelser av att leva med barn somdrabbats av Ă€tstörningar. En systematisk litteraturstudie anvĂ€ndes som metod. Resultatet grundarsig pĂ„ Ă„tta artiklar.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

Syftet med detta arbete var att pÄ ett tydligt sÀtt beskriva respondenternas upplevelse av anstÀllningsotrygghet för ca 7 Är sedan. Hur detta har pÄverkat deras hantering och upplevelse av liknande hÀndelser i efterhand. Förteorierna som vi anvÀnde i vÄr bakgrund var bland annat det faktum att mÄnga mÀnniskors anstÀllningar har blivit osÀkra och förÀnderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vÄr fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och kÀnslan av sammanhang. Resultatet av vÄrt arbete Àr att deltagarna efter ca 7 Är fortfarande upplever en sÀnkt förmÄga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osÀkerhet, sÀnkt tilltro till sin egen förmÄga och en ökad kÀnslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrÀndhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osÀkerhet, sÀnkt tilltro till sin egen förmÄga och misstÀnksamhet.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

VittnesmÄl anvÀnds idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmÄl. Samtidigt Àr felaktiga vittnesmÄl den frÀmsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det Àr svÄrt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det Àr dock klart att de flesta förmÄgor gÄr att förbÀttra med trÀning och feedback. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kÀnnetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmÄgan att bedöma utsagors tillförlitlighet.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.