Sökresultat:
6348 Uppsatser om Vidmakthćllande och egen tid - Sida 29 av 424
DÀr inga andra fÄglar sjunger Àn de som sjunger bÀst: förskollÀrares uppfattningar om sin musikalitet och musikens betydelse i skapandet av en pedagogisk miljö
VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
Bankers informationsbehov vid kreditgivning till smÄ privata företag : Hur K2-regelverket kommer pÄverka beslutsprocessen
Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.
HÀlsosamtal - baserade pÄ motiverande samtal som stöd för livsstilsförÀndringar.
Distriktsjuksköterskan trÀffar kontinuerligt patienter som Àr intresserade avlivsstilförÀndringar för att mÄ bÀttre och förebygga sjukdom. Genom ett hÀlsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgÄr man frÄn individens egen motivation till förÀndring för bÀttrehÀlsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI Àr en metod som motiverar patientens inre vilja till förÀndringoch Àr effektivare jÀmfört med traditionell rÄdgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förstÄelse om patientens egen hÀlsokÀnnedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförÀndring.
Mona-Lisas leende : Upplevelsen av ma?ns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck
Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.
UppnÄdde du mÄlen för svenska i skolÄr 5?
Sammanfattning.
Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.
Att drabbas av Diabetes typ tvÄ
Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Ă
tta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingÄr i studien.
FörskollÀrare resonerar om barns tro pÄ sin förmÄga - En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy.
BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.
Antihypertensiva lÀkemedel och sömnstörningar
Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Ă
tta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingÄr i studien.
?Det finns en viss kraft i att ha erfarenheten? - Att engagera sig utifr?n egen erfarenhet av sj?lvskadebeteende
Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.
Offentliig upphandling av mÄltidstransporter : En fallstudie pÄ Lerums kommun
Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.
Sjuksköterskors upplevelse av sin egen utbrÀndhet: en litteraturstudie
Sjuksköterskor Àr en utsatt yrkesgrupp som ofta drabbas av utbrÀndhet eftersom de arbetar under stor psykisk och fysisk press. Sjuksköterskor konfronteras dagligen med andras sjukdom och detta kan leda till att de blir mindre uppmÀrksamma pÄ den egna hÀlsan. HÀlso- och sjukvÄrden har under de senaste Ären genomgÄtt stora organisatoriska förÀndringar som medfört neddragningar, brist pÄ personal och ökade krav pÄ sjuksköterskors effektivitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin egen utbrÀndhet. Nio artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre slutkategorier: att vara otillrÀcklig och frustrerad men ÀndÄ tvingas leva upp till förvÀntningar, att inte vara respekterad, bekrÀftad eller förstÄdd samt att vara totalt utmattad och inte ha nÄgot kvar att ge.
Skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk slutenvÄrd
Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vÄrd. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillÀmpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes dÀr nio skötare verksamma i den psykiatriska vÄrden vid tiden för intervjutillfÀllet deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.
Ett trauma
Ă
ngest kan vara otroligt hÀmmande. I detta arbete utgÄr jag frÄn min egen prestationsÄngest och undersöker om jag med hjÀlp av humor kan lÀtta pÄ de mörka tankar som tynger mig och andra. Genom att dela med mig av mina tankar och kÀnslor hoppas jag kunna hjÀlpa fler att ta sig ur mörkret..
"Ibland sĂ€ger pappa; akta sĂ„ du inte blir för tjock!? : En kvalitativ studie kring medier, barn och fetmaÂ
Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angÄende mediernas rapportering och pÄverkan kring fetma. Syftet Àr att se hur barn i tioÄrsÄlder upplever att de pÄverkas av den rapportering kring hÀlsa och frÀmst fetma som Äterfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat fÄ fram barnens egen syn pÄ mediernas framstÀllning av fetma och hÀlsa. Vi vill Àven se hur tvÄ rikstÀckande dagstidningar framstÀllet barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vÄr studie om barnens uppfattning om Àmnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna sÀger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. NÀr det gÀller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger pÄ Sverige och USA.