Mona-Lisas leende
Upplevelsen av ma?ns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck
Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen. Andra studier visar motsatsen, att glada ansikten ga?r fo?re arga ansikten. Tva? syften skapades fo?r studien, det fo?rsta var att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i hur ma?n och kvinnors glada respektive arga ansikten upplevs. Det andra syftet var att underso?ka om det fanns en superiority effect bland arga och glada ansikten. I underso?kningen deltog 23 universitetsstudenter som fick i uppgift att skatta arga, glada och neutrala ansikten pa? VAS-skalor i ilska, sorg, va?nlighet och gla?dje. Analyser pa? insamlad data gjordes med beroende ANOVA-test. Resultaten visade att ma?ns arga ansikten upplevdes som argare a?n kvinnors arga ansikten samt att kvinnors ansikten upplevdes som va?nligare i ja?mfo?relse med ma?nnens ansikten. Diskussionen fo?rklarade resultaten i fo?rha?llande till forskning om genusskillnader, ma?n och kvinnors ansiktsformer samt hur gla?dje och ilska relateras till ma?n och kvinnor. En fo?rklaring till resultaten kan vara att ma?n oftare fo?rknippas med negativa egenskaper som ilska och hot samt att kvinnor fo?rknippas med omha?ndertagande och va?nlighet. Forskning beho?ver go?ras i ett bredare perspektiv da?r stereotyper, status och teorier om drifters eventuella samband underso?ks na?rmare.