Examensarbetets mÄl Àr att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sÀndare i alla riktningar, stabilisera sig sjÀlv i luften, kunna landa autonomt och den skall Àven motverka krock i framÄtgÄende riktning.För att uppnÄ grundmÄlet att kunna flyga sÄ implementerades en PID-kontroller som anvÀnds för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fÄs kombinera vinkeldata frÄn en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnÄ mÄlet med autonom landning sÄ anvÀndes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att lÀsa avstÄnd frÄn marken. AvstÄndet frÄn marken anvÀndes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig sjÀlv i luften, styras via radio och landa autonomt. SÀkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions tÀckning Àr implementerade och Àven en brytare som stÀnger av motorerna.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pÄ mer om mÀns tankar kring att det i Sverige idag Àr fler och fler kvinnor som vÀljer att skaffa barn pÄ egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av fyra frÄgestÀllningar:Hur ser mÀn pÄ familjebildande och förÀldraskap? Upplever mÀn idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade frÄn familjebildande och faderskap? Upplever mÀn att de inte har samma rÀtt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror mÀn att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem mÀn utan barn i Äldrarna 25-35 Är. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, dÀr jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frÄgestÀllning.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har vÀxt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhÀllets individualisering (Allvin, 2006). Individer förvÀntas bli ?sin egen agent? och stÀndigt strÀva efter att hÄlla sig anstÀllningsbara och ?anstÀllningsbarhet? har sÄledes blivit ett policybegrepp som anvÀnds flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriÀrvÀgledare Àr det relevant att förstÄ vad det innebÀr att vara anstÀllningsbar för att pÄ bÀsta sÀtt se till individens behov.

Detta examensarbete handlar om elevers lÀrstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lÀrstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lÀr sig bÀst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi Àven Àmnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det Àr nÄgra intelligenser som pÄtrÀffas oftare Àn andra och huruvida det finns nÄgon skillnad mellan elevers lÀrstilar i Kalix- och SkellefteÄ kommun.

Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare inblick i den venezolanske kompositören Antonio Lauros gitarrmusik genom att analysera och interpretera nÄgra av hans valser. De metoder jag valt innefattar litteraturstudier, interpretationsanalys, kompositionsteknisk analys och inspelning av musiken. Jag har inriktat mig pÄ att placera musiken i en kulturell kontext och att identifiera stiltypiska drag för den venezolanska valsen och hur dessa element Äterspeglas pÄ Lauros personliga sÀtt i hans kompositioner. Lauros valser för gitarr har en stark koppling till folkmusik men har Àven sin förankring inom en akademisk tradition. Med utgÄngspunkt frÄn detta har jag sedan gjort en egen tolkning och inspelning av ett antal stycken.

Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i vÀrlden försÀtts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas ocksÄ av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank Àr givetvis ocksÄ med i det som sker. För Sparbankerna Àr det hela tiden en frÄga om hur man ska se pÄ samarbetet med Swedbank.Swedbank har fÄtt utstÄ mycket negativ publicitet i massmedia vilket Àven pÄverkar sparbankernas verksamhet. Det pÄgÄr stÀndigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och Àven till den hÀr undersökningen. I globaliseringens tid Àr engelska ett viktigt Àmne för kommunikationen i framtiden, sÄvÀl internationellt som privat. SprÄkinlÀrningen bygger pÄ olika saker men som nybörjare Àr det till fördel att först lÀra sig viktiga ord som man har anvÀndning för och ord som lÀrs in i ett sammanhang. För att utveckla sprÄket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, dÄ det krÀver att man anvÀnder sprÄket och dÄ i förlÀngningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet Àr att försöka förstÄ hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lÀrandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur sprÄkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som anvÀndes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.

VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer. VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.