Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Bakgrund: HÀlsan pÄverkas av riskfaktorer sÄ som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer sÄ som; fysisk aktivitet, fiberrik och nÀringsrik kost. De största hÀlsoeffekterna frÄn fysisk aktivitet uppnÄs nÀr en fysisk inaktivitet övergÄr i nÄgon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess Àtbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever Àr och hur deras Àtbeteende ser ut. Det finns underlag som pÄpekar att ungdomar Àr medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och Àta hÀlsosamt, men det finns fÄ undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet Àr för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhÄlla sig till sitt Àtbeteende Syfte: FÄ en uppfattning om hur nÄgra gymnasieelevers medvetenhet till olika hÀlsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och Àtbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillÀmpning av dessa hÀlsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom tvÄ fokusgruppintervjuer genomfördes pÄ Ätta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anstÀlldes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien Àratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frÄgor stÀlls: Hur socialiserar den kommunala ÀldrevÄrden in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna sjÀlva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen pÄ deras nya arbete? Den teoretiska utgÄngspunkten Àrrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanstÀlldaenhetschefer.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

FörÀldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrÄn mÄnga olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gÀllande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fÀderna stod fo?r försörjningen. FÀderna gavs alltsÄ bara en liten möjlighet att lÀra kÀnna/knyta an till sina barn nÀr de var smÄ.Vilka effekter detta kan ha haft pÄ relationen mellan fÀderna och deras barn, dÄ barnen blivit vuxna, Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Den hÀr studien Àmnar kunna belysa dessa.

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Kulturkompetens definieras som förmÄgan att vara medveten om sina egna antaganden, vÀrderingar och fördomar, ha kunskap och förstÄelse för klienters olika vÀrldsbilder, samt förmÄga att utveckla lÀmpliga strategier för intervention utifrÄn detta. Dagens samhÀlle bestÄr av en mÄngfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att frÀmja behandlingar och fÄ resultat som Àr relevanta för klientens livsstil och vÀrderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mÄngkulturellt samhÀlle bör kunna möta de olika behov som uppstÄr hos mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn vÄr egen. Med andra ord krÀvs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vÄrden i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Den skolform som vi har idag hÄller pÄ att förÀndras mÄnga skolor vÀljer att införaEn-till-En projekt. Det innebÀr att varje elev fÄr en egen dator som de alltid skall ha medsig för att anvÀnda i undervisningen. Den hÀr studien har utförts pÄ en skola iVÀstsverige dÀr de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur Àndras lÀrandesituationennÀr ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lÀrare harÀndrats genom införandet av bÀrbara datorer i skolan.

Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lÀrandet. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor bland elever i Är 5 och 6, och bland lÀrare vilka arbetat mellan 10 mÄnader och upp till 37 Är. Enligt litteraturen Àr feedback detsamma som Äterkoppling och pÄverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven sÄ att denne motiveras att inhÀmta vidare kunskaper. Litteraturstudien pÄvisade Àven att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det Àr betydande bÄde för elever och lÀrare med feedback. Studien visade Àven att feedback leder till reflektion dÄ eleven fÄtt sÄ pass mycket hjÀlp att denne pÄ egen hand söker vidare kunskaper.