Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

Allt fler företag har idag insett vÀrdet av att upprÀtthÄlla ett gott anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis lÀsa nyheter om organisationer som fortsatter att begÄ misstag utifrÄn dess intressenter och omgivningens förvÀntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvÄra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande Àr kommunikation, som i en krissituation Àr organisationens hjÀlpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens lÀge inte sÀkerstÀllts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Den hÀr uppsatsen belyser problematik kring stadieövergÄngen mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper betrÀffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielÀrare i svenska förvantar sig att elever ska behÀrska för att fÄbetyget godkÀnt i svenska i Ärskurs nio och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda införgymnasiet. LÀrarnas Äsikter har framkommit genom en kvantitativenkÀtundersökning dÀr svaren visar att gymnasielÀrarna har nÄgot högreförvÀntningar gÀllande elevers kunskap i detta sammanhang. DÄ lÀrarna gavsmöjlighet att fritt Äterge sina synpunkter i enkÀten under rubriken övrigt Àrundersökningen i viss mÄn Àven kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv nÀr det gÀller grammatik pÄ högstadiet.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

FrÄn och med den 1 januari 2007 trÀdde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gÀller enskilda nÀringsidkare med en nettoomsÀttning som normalt understiger 3 miljoner kronor. RegelförÀndringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur rÀkenskapsÄret avslutas och grundar sig i bokföringsnÀmndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna Àr till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillÀmpa dem fÄr anvÀnda tidigare gÀllande regler inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se till vilka förÀndringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag Àr, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

AnvÀndandet av musik som intervention för att bota sjukdom strÀcker sig lÄngt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken pÄverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att anvÀnda musik somintervention. Denna uppsats Àr genomförd som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaseras pÄ tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem Ären. Ett genomgÄende resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smÀrta och dÀrigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstÀrka patientens förmÄga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbÀttra kognitiv förmÄga, geenergi och egen kraft och kÀnsla av vÀlbefinnande. Genom att anvÀnda musikintervention somomvÄrdnadsÄtgÀrd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkÀnning, delaktighet, avleda uppmÀrksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet ser tillbaka pÄ sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tÀnker med avseende pÄ de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan nÀr man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angÄende ÄtgÀrdsprogram samt hur man skiljer elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd frÄn dem som inte Àr det. Jag har genomfört intervjuer för att fÄ reda pÄ hur ungdomar pÄ gymnasiet tÀnker kring sina skolsvÄrigheter och hur man arbetat med att ta fram lÀmpliga ÄtgÀrder samt hur de tycker att stödinsatserna pÄverkat deras skolresultat. Undersökningen pekar pÄ att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv nÀr man skall arbeta fram ÄtgÀrder. Om man bjuds in Àr det ÀndÄ inte sÀkert att man deltar. Studien visar Àven att eleverna i stor utstrÀckning Àr vÀldigt tacksamma för att de fÄtt stödundervisning.