Arbetet omfattar en studie i vÀrdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat pÄ vad lÀrare anser ingÄ i arbetet med vÀrdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjÀlp av frÄgestÀllningar vill vi fÄ reda pÄ huvudsyftet, nÀmligen att ta reda pÄ hur olika lÀrare arbetar och resonerar kring vÀrdegrundsarbetet i Är 4 ? 6, för att kunna kÀnna igen och förstÄ etiska situationer i klassrummet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser lÀrare ingÄ i omrÄdet etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser lÀraren om sin egen etikundervisning? Studien Àr byggd pÄ fem lÀrarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan Är 4- 6.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Syfte: Att undersöka om polisstudenters körvana Àr tillrÀcklig för polisyrket. Metod: Fakta frÄn rapporten Polisbilen som aldrig kom fram, VÀgverkets krav för B- behörighet och Transportstyrelsens information om Nollvisionen samlades in och sammanstÀlldes. DÀrefter anvÀndes det som grund till bÄde den enkÀt som delades ut till studenterna i termin 3 pÄ polisutbildningen i UmeÄ och till intervjun som genomfördes med momentansvarige för polisbilkörning, Ronny Söderman. Resultat: Svaren frÄn enkÀten visade att nivÄn pÄ körvanan hos studenterna var ojÀmn. FrÄgorna var utformade sÄ att studenterna skulle utvÀrdera sin egen förmÄga att köra bil utifrÄn olika trafiksituationer.

Synen pÄ förvaltningen har Àndrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. DÀrför blev vÄr problemformulering; Finns det nÄgra organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan fÄ effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen pÄverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som stÄr för hela processen frÄn mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in frÄn relevant teori och via intervjuer med berörda företag.

Kreativitet-en del av dig sjÀlv handlar om skillnaden mellan flickor och pojkars kreativa tÀnkande i förskolan. Resultatet visar att barn hÀmtar inspiration till sin kreativitet frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld..

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrÄn deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker Àven vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tÀnkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med lÄngtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen.

Den hÀr uppsatsen bygger pÄ vÄr hypotes som vi har utformat utifrÄn olika motivationsteoretiker som inriktar sig pÄ mÀnskliga behov. VÄr hypotes Àr att genom tillfredsstÀllelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vÄr egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur de mÀnskliga behoven tillfredsstÀlls pÄ ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten frÄn denna visar sig vara motsÀgelsefulla och Àr dÀrför svÄra att tyda.

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket pÄ mÄluppfyllelse och det lÀggs resurser pÄ de elever som riskerar att inte nÄ mÄlen. Men de elever som istÀllet har en sÀrbegÄvning, vilken stöttning fÄr de i sitt lÀrande och utveckling. Varje elev har idag rÀtt att utvecklas utifrÄn sin egen förmÄga och utgÄngspunkt, men gÀller det Àven de sÀrbegÄvade eleverna som redan befinner sig lÄngt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elevers behov och hur lÀrarna uppfattar sin förmÄga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet Àr att studera hur lÀrare uppfattar begreppet sÀrbegÄvade elever samt sin egen förmÄga att stödja sÀrbegÄvade elever i skolan.FrÄgestÀllningar:1.Hur uppfattar lÀrare begreppet sÀrbegÄvade elever?2.Vilka erfarenheter och instÀllningar har lÀrare till sÀrbegÄvade elever i skolan?3.Hur ser lÀrarna pÄ sin egen förmÄga att stimulera sÀrbegÄvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan sÄ valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frÄgorna för intervjuerna fick deltagande lÀrarna inte i förvÀg studera.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrÄn perspektiv pÄ lÀrande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssÀtt. Insamling av data har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades Ätta personer varav dessa var 4 lÀrare och 4 elever i Ärskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lÀrarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven anvÀnder sig utav för att optimera bÀsta möjliga lÀrandesituation. ArbetssÀttet innebÀr att elever fÄr stor frihet att vÀlja kunskapsinnehÄll utifrÄn kursplan.