I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

I den hÀr multimodala analysen som utgÄr frÄn kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer frÄn 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen Àr att undersöka hur kön framstÀlls i informationsbroschyrer riktade till barn. För att Àven belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anlÀggs ett intersektionellt perspektiv och dÄ kön Àr kopplat till sexualitet undersöks dÀrmed Àven heteronormativitet. Det görs genom att ta reda pÄ hur kön markeras, hur karaktÀrerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jÀmlikt förhÄllande mellan könen dÄ bÀgge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker dÄ broschyrerna speglar stereotypa förestÀllningar om vad som Àr manligt och kvinnligt.

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulÀr med Àmnesdidaktiska frÄgor, dÄ ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om smÄkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal dÄ momentet genomförs. Undersökningen Àr gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag dÀr processen dokumenterades med hjÀlp av ljudupptagningar vid arbetslagstrÀffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkÀt till pedagoger. Arbetslaget anvÀnde de Àmnesdidaktiska frÄgorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus lÄg pÄ att barnen skulle fÄ en begynnande naturvetenskaplig förstÄelse. FörskollÀrarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det dÀrmed, nÄgot förÀndrat för förskolans verksamhet, kan anvÀndas för att utveckla den Àmnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmÀrksamheten mot smÄkrypen bl. a vad gÀller utseende, beteende och benÀmning.

How can we plan so that smallscale industry and businesses can become an integrated part of the city? The densifying process in search of new housing areas that is going on in most swedish cities threatens to undermine the diversity and complex make up of central parts of many cities. To sustain industrial activities in central locations is critical to this diversity. This thesis discusses how to reach a sustainable city planning with Bellevue, a small industry and business area in central Gothenburg, as an example..

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter fÄr verka i olika konfliktnivÄer. Detta möjliggör ocksÄ för svenska enheter att fÄ verka i en konflikt inom en irreguljÀr kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jÀmföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jĂ€mn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har bĂ„de sina föresprĂ„kare och kritiker. NĂ€r det gĂ€ller de stora partierna inom de olika politiska blocken, Ă€r konsensus numera att konkurrensutsĂ€ttning Ă€r hĂ€r för att stanna, skiljelinjen ligger mer pĂ„ hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsĂ€ttas. Även bristen pĂ„ en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har vĂ€ckt kritik. Kostnadseffektivitet Ă€r det som föresprĂ„kas vid konkurrensutsĂ€ttning och anvĂ€nds som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet pĂ„ ett mer företagsekonomiskt effektivt sĂ€tt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland anvĂ€nder sig av konkurrensutsĂ€ttning och upphandling för att nĂ„ en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jĂ€mföra det empiriska underlaget mot tillgĂ€ngliga teoretiska kĂ€llor. För uppsatsen har följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) PĂ„ vilket sĂ€tt genomförs konkurrensutsĂ€ttning för att uppnĂ„ företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser anvĂ€nds pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt?Uppsatsen visade inte pĂ„ nĂ„got otvetydigt klargörande nĂ€r det gĂ€ller ekonomisk vinst vid konkurrensutsĂ€ttning, eftersom uppföljning och utvĂ€rdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utstrĂ€ckning som vore önskvĂ€rd.

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lagerstyrning av reservdelar inom hjÀlpmedelsförsörjning kan effektiviseras.Metod och genomförande ? Den valda strategin för att uppfylla studiens syfte omfattades av att genomföra en fallstudie i samarbete med HjÀlpmedelscentralen pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping. Empiri frÄn fallstudien har erhÄllits genom intervjuer och dokumentationsstudier. Insamlad data har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och dÀrmed genererat studiens resultat.Resultat ? Studiens resultat visar inledningsvis pÄ att rörlighet, volymvÀrde och kritiskhet Àr viktiga aspekter att beakta vid lagerstyrning av reservdelar inom hjÀlpmedelsförsörjning.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Sverige Àr ett föregÄngsland nÀr det gÀller miljöarbetet men har inte tillhört de ledande lÀnderna pÄ vindkraftsomrÄdet. Vindkraftsproduktionen i den urbana miljön Àr sÀllsynt pÄ den svenska marknaden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som menas med urban vindkraft, belysa vilka problem och hinder finns för vidare utveckling och berÀtta om framtidsplanerna för urban vindkraft i Malmö. Vidare försöker jag Àven redogöra för vilken pÄverkan urban vindkraft har pÄ vÄrt samhÀlle. Uppsatsen grundar sig pÄ analys av artiklar som behandlar urban vindkraft, studier av rapporter samt intervjuer med ansvariga för dem olika projektet som pÄgÄr i Malmö idag.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhÀlle finns det ett problem med att olikastyrformer frÄn den privata sektorn implementeras och lÀggs i lager pÄ varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och Àr effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor Àr till hög grad utsatta för styrning bÄde uppifrÄnoch nedifrÄn och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma pÄ grund av styrning kan upplevas bÄde problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger pÄ tre fallstudier, har tvÄ syften. Delsyfte ett Àr att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur medvetna förĂ€ldrar pĂ„ sju förskolor Ă€r om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:? KĂ€nner förĂ€ldrarna till att det finns en lĂ€roplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för förĂ€ldrarna?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? KĂ€nner förĂ€ldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och pĂ„verka förskolans pedagogiska arbete?Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€ter riktade till förĂ€ldrar och personal för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. I undersökningen deltog 73 förĂ€ldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av förĂ€ldrarna Ă€r medvetna om förskolans lĂ€roplan men att de inte Ă€r sĂ€rskilt delaktiga nĂ€r det kommer till att pĂ„verka det pedagogiska arbetet.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehÄll bestÄende av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vÀgen för analysen genom beskrivningar och giltighet angÄende kunskapsutveckling, kompetens och de lÀrande.Studieobjektet definieras genom nÄgra kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhÀllsplanerande sektorn i det svenska samhÀllet. Empiriskt bygger datamaterialet pÄ intervjuer med Ätta representanter frÄn tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning Àr att kompetens fordrar ett synsÀtt som innebÀr kunskapsutveckling. DÀrför förs ett teoretiskt resonemang kring nÄgra faktorer vilka kan betraktas pÄverka synen pÄ kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nÄ "rÀtt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och dÀrmed till de internaliserade normer som dÀr gÀller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och mÄlinriktning det vill sÀga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

MÄnga av de verksamheter som bedrivs pÄ landsbygden genererar mervÀrden för allmÀnheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter pÄ landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som strÀcker sig till 2020. Programmet ska strÀva efter mÄlsÀttningarna inom EU2020 strategin som Àr en hÄllbar och smart tillvÀxt för alla. För att fÄ bÀst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga lÀnsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handlÀggare vid lÀnsstyrelsen kan anvÀnda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som Àr anpassade efter lÀnets förutsÀttningar, behov och prioriteringar.