BAKGRUND: Föreningslivets hĂ€lsofrĂ€mjande potential var utgĂ„ngspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att frĂ€mja ungdomarnas fysiska och psykiska hĂ€lsa. I tidigare studier kring hĂ€lsofrĂ€mjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hĂ€lsa frĂ€mjas och skapas, Ă€r lika intresserat ur ett hĂ€lsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istĂ€llet fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frĂ„gestĂ€llningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka vĂ€rden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhĂ„ller det sig till de hĂ€lso­frĂ€mjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hĂ€lsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnĂ„ dessa vĂ€rden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gĂ„ngspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare frĂ„n sĂ„vĂ€l idrottsliga som estetetiska verksamheter.

Syftet med kartlÀggningen Àr att undersöka förekomsten av olika sprÄkstörningar, hur de uppmÀrksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar samt om det anvÀnds nÄgot sÀrskilt kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka barn med sprÄkstörningar. Den metod som har anvÀnts för att genomföra kartlÀggningen Àr webbenkÀt. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkÀten och den riktade sig till förskollÀrare som Àr verksamma i Äldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem Àr vanligast bland barn i förskoleÄldern samt att det i huvudsak Àr förskollÀrare, vÄrdnadshavare och BHV som uppmÀrksammar barns sprÄkstörning. De professioner som avdelningarna frÀmst samarbetar med i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar Àr logopeder, specialpedagoger och BHV.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

I denna uppsats behandlar jag omrÄdet informationssÀkerhet som har sin grund i det IT- samhÀlle som vi lever i idag. För att studera objektet Linköpings universitet har jag anvÀnt mig av Oscarssons [Osc01] ISV-modell vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hanteringen av informationssÀkerhet i verksamheter samt informationssÀkerhetens betydelse för olika verksamheter.Den teori som jag tar upp i denna uppsats behandlar olika aspekter pÄ hur arbetet med informationssÀkerhet kan och bör ske. Den tar Àven upp problematiken med hur man ska gÄ till vÀga för att Àndra anvÀndarnas attityd gentemot informationssÀkerhet.Det empiriska materialet till denna uppsats har jag hÀmtat in genom intervjuer utformade utifrÄn Oscarssons [Osc01] ISV-modell. Jag har studerat LIU-IT som Àr Linköpings universitets huvudsakliga leverantör av skyddsartefakter samt en av de större institutionerna. Det egna empiriska materialet har jag sedan kompletterat med sekundÀr data.De slutsatser som kunnat dras utifrÄn denna uppsats Àr att informationssÀkerhetsnivÄn pÄ LIU-IT skiljer sig markant frÄn den studerade institutionen.

Bakgrunden till detta examensarbete Àr att PapyrusomrÄdet i Mölndals Kvarnby stÄr inför en omfattande ombyggnad. OmrÄdet har till stora delar stÄtt övergivet sedan tillverkningen upphördeÄr 2006. I omrÄdet finns dock stora kulturvÀrden som bör tas tillvara pÄ samt bevaras. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur byggnad 18 pÄ omrÄdet kan tas tillvara pÄ och vilka nyaverksamheter som kan vara lÀmpliga för byggnaden i det nyplanerade omrÄdet. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lÀmpar sig bÀst för byggnaden och för omrÄdet.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

I vÄr studie har vi velat ta reda pÄ om mÀn och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man Àr intresserad av pÄ en trÀffpunkt. Vi ville pÄ sÄ sÀtt undersöka om det var nÄgot som man som personal pÄ en trÀffpunkt i sÄ fall behöver ta hÀnsyn till vid planering och utförande av trÀffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var Àven att studera huruvida livsloppsperspektivet har nÄgon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till pÄ en trÀffpunkt. MÀnniskan idag lever lÀngre och Àr friskare högre upp i Äldrarna. Detta leder till att andelen Àldre personer i Sverige ökat.

BakgrundFler och fler företag vÀljer att annonsera sitt varumÀrke pÄ facebook eftersom det Àr ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom Àr det lÀttare att nÄ ut till sin mÄlgrupp dÄ annonserna Àr riktade.Syfte Ambitionen med denna studie Àr att ta reda pÄ om facebook verkligen Àr rÀtt forum för alla sorts varumÀrken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvÀndare pÄ företag som annonserar pÄ facebook?TeoriUndersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer Àven uppsatsen pÄ grundlÀggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovÀrdigt varumÀrke.MetodResultatet av studien baseras pÄ en surveyundersökning med frÄgor som berör Àmnet undersökningen fick totalt 88 respondenter.ResultatUr undersökningen kom det fram att en del branscher, sÄ som sjukvÄrd inte ansÄgs höra hemma pÄ facebook.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Bakgrunden till detta examensarbete Àr att PapyrusomrÄdet i Mölndals Kvarnby stÄr inför en omfattande ombyggnad. OmrÄdet har till stora delar stÄtt övergivet sedan tillverkningen upphördeÄr 2006. I omrÄdet finns dock stora kulturvÀrden som bör tas tillvara pÄ samt bevaras. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur byggnad 18 pÄ omrÄdet kan tas tillvara pÄ och vilka nyaverksamheter som kan vara lÀmpliga för byggnaden i det nyplanerade omrÄdet. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lÀmpar sig bÀst för byggnaden och för omrÄdet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlÀgga förÀldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att lÀsning av sÄdan litteratur frÀmjar barns identitetsskapande. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning med 57 svarande frÄn en Facebook-grupp för förÀldrar. EnkÀten riktade sig till förÀldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 Ären. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan förÀldrarnas utbildningsgrad och lÀsandet av bÄde barnlitteratur i allmÀnhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. PÄ vÄr vÀg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de förÀldrar som deltagit i vÄr studie fÄr möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig fÄr möta en sÄdan litteratur.

Bakgrund: LÄg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gÀller matvanorna. Barns levnadsvanor Àr av stor vikt, dÄ grunden för deras framtida vanor lÀggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende pÄ vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka Äterkommande Àmnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, förÀldrars inkomst och utbildningsnivÄ pÄverkar barns matvanor och mÄltidsmönster. Det framkom att lÄg socioekonomisk status vanligtvis innebÀr mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna mÄltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende pÄ socioekonomisk status bör genomföras för att fÄ bÀttre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sÀtta in riktade interventioner i syfte att minska ojÀmlikheterna i kostvanor mellan barn..

Introduktion Till yrket Àr vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. PÄ det sjukhus vi arbetar Àr de flesta patienterna inneliggande pÄ vÄrdavdelning i ca tvÄ till tre dagar i samband med att de skall fÄ gallblÄsan borttagen med laparoscopisk titthÄlsteknik. Det Àr vÀl kÀnt att pÄ andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen pÄ morgonen och Äker hem pÄ eftermiddagen eller kvÀllen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvÄrdnad nÀr hon/han genomgÄr dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smÀrta och illamÄende.

Det saknas idag metoder för att med sÀkerhet faststÀlla diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att fÄ en sÄ sÀker diagnos som möjligt krÀvs fortfarande histopatologiska belÀgg och pÄvisande av virus i material frÄn centrala nervsystemet, vilket ej kan tas frÄn levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulÀra viruset undgÄr detektion dÄ infekterade celler ej Àr jÀmt fördelade i hjÀrnan. De kliniska symtomen Àr specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig pÄ antikroppar Àr osÀkert pÄ grund av lÄg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.