Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehÄll bestÄende av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vÀgen för analysen genom beskrivningar och giltighet angÄende kunskapsutveckling, kompetens och de lÀrande.Studieobjektet definieras genom nÄgra kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhÀllsplanerande sektorn i det svenska samhÀllet. Empiriskt bygger datamaterialet pÄ intervjuer med Ätta representanter frÄn tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning Àr att kompetens fordrar ett synsÀtt som innebÀr kunskapsutveckling. DÀrför förs ett teoretiskt resonemang kring nÄgra faktorer vilka kan betraktas pÄverka synen pÄ kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nÄ "rÀtt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och dÀrmed till de internaliserade normer som dÀr gÀller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och mÄlinriktning det vill sÀga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

MÄnga av de verksamheter som bedrivs pÄ landsbygden genererar mervÀrden för allmÀnheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter pÄ landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som strÀcker sig till 2020. Programmet ska strÀva efter mÄlsÀttningarna inom EU2020 strategin som Àr en hÄllbar och smart tillvÀxt för alla. För att fÄ bÀst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga lÀnsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handlÀggare vid lÀnsstyrelsen kan anvÀnda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som Àr anpassade efter lÀnets förutsÀttningar, behov och prioriteringar.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhÀllet, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav pÄ service och e-tjÀnster har ökat markant, dÀrför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjÀnster och de elektroniska Àrendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun Àr varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förÀndras finns det bra förutsÀttningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Bakgrunden till detta examensarbete Àr att PapyrusomrÄdet i Mölndals Kvarnby stÄr inför en omfattande ombyggnad. OmrÄdet har till stora delar stÄtt övergivet sedan tillverkningen upphördeÄr 2006. I omrÄdet finns dock stora kulturvÀrden som bör tas tillvara pÄ samt bevaras. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur byggnad 18 pÄ omrÄdet kan tas tillvara pÄ och vilka nyaverksamheter som kan vara lÀmpliga för byggnaden i det nyplanerade omrÄdet. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lÀmpar sig bÀst för byggnaden och för omrÄdet.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om förÀldrarna uppfattar att deras samspelsförmÄga med barnen och varandra förÀndrats efter genomförd förÀldrautbildning, sett utifrÄn ett förÀldraperspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (i) anser förÀldrarna att de fÄtt verktyg att hantera sina barn pÄ ett annorlunda sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (ii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med barnen pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (iii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med varandra pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning. Metodvalet Àr kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex förÀldrar, tre kvinnor och tre mÀn. Urvalskriterierna var att förÀldrarna skulle ha genomfört förÀldrautbildningen COPE riktade till förÀldrar med barn i Äldersgruppen 3-12 Är.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare Är fÄtt mycket uppmÀrksamhet nÀr man talar om hÀlsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och vi gÄr mot ett allt inaktivare samhÀlle. Fysisk aktivitet pÄ Recept Àr en arbetsmetod som förebygger ohÀlsa och frÀmjar hÀlsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i ett av Sveriges lÀn talar om konceptet Fysisk aktivitet pÄ Recept. Syfte: Studiens syfte Àr att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

Trots att anknytning Ă€r en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohĂ€lsa undersöks sĂ€llan anknytningsmönster under kliniska bedömningar. SeparationsĂ„ngesttestet (SÅT) Ă€r en semistrukturerad intervju som avser mĂ€ta barns inre anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska anvĂ€ndbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 Ă„r. Studien baseras pĂ„ 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan anvĂ€ndas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns anknytningsmönster och anknytningsrelaterade svĂ„righeter.

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvÀnlig byggnad, men en öppen passage för att fÄ inblick i verksamheten och vÀcka nyfikenhet. Men relativt smÄ medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i omrÄdet, och blir ett tydligt dragplÄster för hela kulturbyn i Alby industriomrÄde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm.För det utomstÄende Àr cirkus en lek. För den som trÀnar Àr det pÄ fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, dÄ det öppna publika kontrasterar mot den stÀngda fokuserade trÀningen.En passage som gör byggnaden tillgÀnglig frÄn tvÄ hÄll och utgör hjÀrtat i gymnasiets verksamheter. HÀr möts alla som tar byggnaden i ansprÄk..

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av företagsförvÀrv. Inga studier har dock undersökt om det finns nÄgon skillnad mellan hög- och lÄgkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av ett företagsförvÀrv under tvÄ konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende pÄ vilken bransch företagsförvÀrvet genomförts i.Genomförande: SekundÀrdata om företagsförvÀrv har samlats in frÄn en företags-förvÀrvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanstÀllts och kategoriserats för att rÀkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lÄgkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan anvÀnts för att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkÀnnagi-vandet av ett företagsförvÀrv under hög- och lÄgkonjunkturen.