Rapporten Ă€r en sammanstĂ€llning av de vanligaste grundlĂ€ggningsmetoderna samt pĂ„lning och hur de kan anvĂ€ndas vid grundlĂ€ggning pĂ„ lera i Sverige.Examensarbetet Ă€r utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld pĂ„ SGI samt Kaj Granath pĂ„ Tekniska Högskolan i Jönköping.FallstudieomrĂ„det Ă€r i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. SamhĂ€llet har idag 1 300 invĂ„nare och Ă€r belĂ€get 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, lĂ€ngs med Göta Älv. Vid den nya strĂ€ckningen av Norge- VĂ€nerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhĂ€lle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostĂ€der mellan samhĂ€llet och den nya pendeltĂ„gsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Lilla Edets kommuns avdelningar SamhĂ€llsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

This study examines how social workers in child and youth units within Social Services perceive and experience working with violence in young people's intimate relationships. The study aims to highlight whether there is a need for a domestic violence team within the child and youth units. Violence in young people?s close relationships is a growing societal issue, with limited establishment within the research field. While research on the frequency of such violence has increased, studies focusing on tailored support measures have lagged behind.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Under extrema flödessituationer ökar erosionen lÀngs strÀnderna, vilket genom ras och skred leder till att drivgods hamnar i Àlven. Det finns en mÀngd förebyggande ÄtgÀrder för att minska risken med drivgods. Det kan vara allt frÄn att ta bort trÀd i kÀnsliga omrÄden, till att sÀtta upp lÀnsar som styr undan drivgodset.För att ta reda pÄ hur mycket tÀnkbart drivgods som finns har dÀrför en inventering gjorts för Granfors och KrÄngfors magasinen. Eftersom det tidigare inte genomförts nÄgot liknande arbete sÄ har först metoder för arbetets olika delar tagits fram.- Metod för Inventering- Metod för BerÀkning av mÀngden drivgods- Metod för RiskanalysFör att bÀttre förstÄ hur man ska sÀtta in lÀmpliga ÄtgÀrdsförslag har Àven en kortare studie av hur drivgods beter sig vid höga flöden genomförts, samt hur olika typer av lÀnsar och skyddsvisir fungerar.Resultatet frÄn inventeringen och riskanalysen visade att det kommer en relativt stor mÀngd drivgods till bÄda anlÀggningarna. Detta leder till att dammarna förmodligen inte kommer att klara av den mÀngden drivgods utan att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas.Det som rekommenderas för de bÄda magasinen Àr att rensa upp magasinen pÄ bÄde löst drivgods och trÀd nÀrmast strandkanten.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.