Sök:

Sökresultat:

7960 Uppsatser om Varumärket KRAV - Sida 49 av 531

Autonom och obemannad undervattensfarkost med sjöminröjningsapplikation i ett nÀtverksbaserat försvar

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, frÀmst inom sjöminröjning, samt visa pÄ hur AUV-system kan integreras i ettnÀtverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förÀndras med tiden. Sjöminan har utvecklats frÄn kontakt- ochavstÄndsminor till sjÀlvsökande sjöminor med stora rÀckvidder. Personalens sÀkerhetvÀrderas högt. NÀtverksbaserat försvar Àr under införande och stÀller krav pÄ godkontroll över operationsomrÄdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

Hur ledningen integreras efter ett förvÀrv : Ford-Volvo och GM-Saab

FörvÀrv blir mer och mer vanligt inom affÀrsvÀrlden. Företag förvÀrvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma Ät. Det kan handla om att fÄ mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvÀrva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.Har ett företag flera motiv bakom ett förvÀrv stÀller detta motstridiga krav pÄ sjÀlvstÀndighet och beroende hos de bÄda företagen. Vissa förvÀrv krÀver att integrationen Àr minimal för att inte förstöra det vÀrdeskapande process som företaget vill Ät.

Borgen : BorgenÀrens möjligheter att krÀva fullgörelse av de olika borgensmÀnnen samt borgensmÀnnens inbördes regressförhÄllande

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

?Att rÀcka till, prestera, verkligen ta till vara utbildningen, göra alla glada och nöjda och vara vacker? - Upplevelser och konsekvenser kring kvinnlig stress

Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

ETABLERING AV EN MODEBUTIK I EN MEDELSTOR SVENSK STAD

Intresset kring mode Àr stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje Är. Det senaste Äret har dock varit tufft för mÄnga företag i branschen, bÄde nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. StorstÀderna i landet ökar mest bÄde befolkningsmÀssigt och handelsmÀssigt, pÄ bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar Àven att trenden gÄr mot att de mindre lokala butikerna blir fÀrre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning vÀrlden över.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsÀttningar som krÀvs för att etablera en butik frÄn en vÀrldsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod anvÀnts.

Flykten frÄn socialtjÀnsten En kvantitativ studie om socialsekreterares arbetssituation

En manifestation som Àgde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utstrÀckning sÀger upp sig frÄn arbetsplatsen, bland annat pÄ grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i mÄnga fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistÄnd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvÀrsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som mÀtte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien pÄvisade att var fjÀrde respondent under rÄdande förhÄllanden inte skulle vilja arbeta kvar pÄ sin arbetsplats om ett Är.

En förÀndringsanalys av icke-funktionella krav för ett affÀrssystem med fokus pÄ tjÀnsteorienterade lösningar.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Fastighetsavyttring : En kvalitativstudie med avseende pÄ ekonomiska för- och nackdelar genom direktavyttring jÀmfört med fastighetspaketering

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i vÄra svenska dagligvarubutiker med mÄlet att genom optimal styrning nÄ upp till uppsatta avdelningsmÄl. Detta samtidigt som personalen stÀller krav pÄ sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmÀrksammas. Detta stÀller höga krav pÄ att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, dÄ motiverade individer tenderar att prestera bÀttre resultat Àn ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer sÄsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor Àr centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Flygtaktiskt Kommando i förÀndring - en analys av uppgifter och förslag till organisationsstruktur

A1160Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrÄn uppgiftsperspektivet och Àr avsedd att besvara frÄgorna Vad stÀller uppgifterna för krav pÄ organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur Àr lÀmplig för FTK?Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslÄ en lÀmplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fÀltet organisationsteori.Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgÄngspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att vÀlja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byrÄkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuerResultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundlÀggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns ocksÄ stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslÄs vara lÀmplig för FTK.

Hur viktiga Àr betygen?: undersökning av elever i Ärskurs 8 i PiteÄ

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försÀmrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att nÀr kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap pÄ lokal nivÄ skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvÀrdig, men sÄ Àr det inte idag. Det finns Àven kopplingar till att prestationerna och förÀldrars socioekonomiska status pÄverkar resultaten. Men Àven tiden förÀldrarna har med barnen har minskat, mycket pÄ grund av att bÄda förÀldrarna arbetar idag.

VĂ€rdegrundsarbetet : skolans vision - elevens verklighet

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur skolans vision ser ut gÀllande arbetet med vÀrdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. TvÄ delstudier har genomförts dÀr den första syftar till att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en enkÀtundersökning. Den andra studien har fokuserat pÄ vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mÄl pÄ skolan gÀllande vÀrdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jÀmföras med tvÄ skolors planeringar och se om dessa tvÄ skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om vÀrdegrunden Àr lÄg pÄ en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, vÀrdegrundsplanering och ÄtgÀrdsprogram.

Behov och krav pÄ informationsflödet inom produktion: ett
steg nÀrmare effektiv produktionsstyrning pÄ Volvo Aero
Corporation

Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.

FĂ€rska socionomer : En studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation

Det hÀr Àr en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen pÄ Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstÄ hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer Àr frÄn sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav pÄ sin arbetsplats. Det som Àr avgörande för om socionomerna Àr tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva Àr om de upplever tillrÀckligt med stöd frÄn sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna Àr ocksÄ av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

I snÄlblÄsten : Om att vara fackligt förtroendevald pÄ sin arbetsplats

Varje dag engagerar sig tusentals fackligt förtroendevalda pÄ olika arbetsplatser i Sverige med mÄl att förbÀttra arbetssituationen för företagets anstÀllda. Detta genom att representera anstÀllda pÄ arbetsplatsen och dÀrmed vara en förbindelselÀnk mellan arbetsgivaren och fackets medlemmar. SÄledes stÀlls den fackliga representanten mot arbetsgivarens krav som inte alltid stÀmmer överens med medlemmarnas önskemÄl. Det leder inte sÀllan till att den fackligt förtroendevalda möts av ett visst motstÄnd, som gör uppdraget krÀvande. Detta stÀller krav pÄ att som förtroendevald kommunicera sÄvÀl med arbetsgivare som medlemmar för att kunna förstÄ samt samarbeta med varandra.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->