Borgen
Borgenärens möjligheter att kräva fullgörelse av de olika borgensmännen samt borgensmännens inbördes regressförhållande
Borgen är ett avtal där en person, gentemot en annan, tar på sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Den nu gällande lagstiftningen är från 1734. Merparten av de regler som gäller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men på senare år har HD avgjort många fall som rör borgen och borgensåtaganden. Finns flera borgensmän, är de in dubio primärt och solidariskt ansvariga. Det inbördes solidariska ansvaret innebär att borgenären kan, när huvudfordran är förfallen, kräva fullgörelse hos vilken av borgensmännen som helst. Har borgensmannen inte begränsat sitt ansvar, svarar denne för gäldenärens hela skuld. Regress är ett krav på kompensation för den prestation som en person har utfört i en annans ställe. För att ett regresskrav skall kunna utkrävas, måste den prestation som regresskravet avser, ha utförts. Regressrätten finns inte reglerad i lagtext, men principen att en borgensman har rätt att vända sig till gäldenären eller sina medborgensmän med sina krav, har vuxit fram i praxis och sedvänja.